Flyktingar, smartphones och Facebook

pojkepaflykt

Just nu präglas Europa av flyktingsituationen. Här på Gotland välkomnas flyktinggrupper på flera olika ställen – krig och oroligheter i Syrien och Afghanistan tvingar alltså iväg människor som söker sig ända hit, till en ö mitt i Östersjön. Vår värld hänger ihop.

Det som gör att vår värld hänger ihop är människor och för att de ska kunna hänga ihop så krävs någon form av kommunikation.

Om jag skulle behöva fly idag, så skulle internet vara min bästa vän och för att kunna ta del av internets utbud av information och tjänster, så skulle jag ta med mig min iPhone. Faktum är att om jag kunde så skulle jag nog ta med mig två iPhones, så att jag skulle klara mig även om en av dem gick sönder, blev stulen eller tappades bort.

En del har ifrågasatt att flyktingar har med sig smartphones… Det krävs inte så mycket praktisk fantasi för att inse att en smartphone är ett av de viktigaste verktygen för dem som är på flykt. Med min iPhone håller jag koll på vad jag har på banken, kan boka och betala både hotellrum, tågbiljetter och flygbiljetter. Jag har ständig tillgång till kartor där jag har utmarkerat var jag själv befinner mig och faktiskt, i appen Hitta Vänner kan jag också se var mina närmaste vänner befinner sig – om de har gett mig tillåtelse att göra det och om de också har iPhones. Ovärderliga funktioner om jag vore på flykt.

I en artikel i Aftonbladet berättar UNHCR att de delar ut SIM-kort till flyktingar just därför att smartphones är så viktiga redskap.

Vi använde internet hela vägen, vi hade enbart mobilen till hjälp för att boka hotell, hitta en järnvägsstation eller ta oss igenom en skog, berättade Hesham Muadamani från Syrien, som lyckats ta sig till Tyskland.

Ett annat viktigt redskap för flyktingarna är Facebook och Facebook-grupper, tack vare dessa tjänster kan människor på flykt hålla kontakt med och hjälpa varandra.

Att smartphones och Facebook är till så stor hjälp för människor på flykt tycker jag är ett tydligt tidens tecken på att internet är en av våra viktigaste infrastrukturer. Det skär sig när jag läser att någon kändis valt att avstå sin smartphone under en period eller när jag möter människor som fortfarande vägrar Facebook, och att de gör det med illa dold stolthet. För mig uttrycker det att de inte vill vara tillgängliga, att de vill hålla ett avstånd till andra och säkerligen tänker de inte själva på att de samtidigt försvårar för andra att hålla kontakten med dem. Jag ser inget fint och ädelt i det.

refugee_solros

Oavsett om man behöver hjälp eller vill ge hjälp så är Facebook ett förträffligt redskap. Här på norra Gotland finns en Facebook-grupp där många praktiska problem runt flyktingmottagandet avhandlas, det kan skickas ut en fråga om någon kan ge bort vinterskor i storlek 38, det informeras om möten och man länkar till tips och viktig information.

Det är vad som är fint och ädelt i mina ögon: att människor går ihop och hjälper varandra. Jag blir så himla stolt över alla fantastiska människor här på ön som bestämt sig för att de flyktingar som kommer hit ska få det riktigt bra. Nätkärlek.

Vi människor vill hänga ihop. Hela vägen från Afghanistan och Syrien till ett litet samhälle på norra Gotland. Tack vare internet, smartphones och Facebook är det möjligt.

PS. Och då har jag inte ens nämnt alla de hjälpaktioner som använt Facebook för att samla ihop pengar och informera. Via Facebook har jag kunnat följa dels ett gotländskt initiativ, From Gotland to Lesbos With Love,  där en liten grupp åkte ner för att hjälpa flyktingar som kom med båtar till Lesbos och dels organisationen Carry the Future från Kalifornien som åkte till Lesbos för att dela ut bärselar till flyende familjer med små barn.

Vad förväntar sig kommande gäster av din webbplats?

Gotlands Turistinformation

Gotlands officiella turistinformation – gotland.com

Besöksnäringen växer i hela Sverige och här på Gotland utgör den en mycket viktig del av den lokala ekonomin. Transportföretag, boendeanläggningar, hotell, restauranger, caféer, muséer, gallerier, eventföretag och många fler är beroende av att gästerna hittar hit. De företagen anlitar i sin tur hantverkare, marknadskonsulter, fotografer, revisorer, banker med flera. Sammantaget är det många anställda som får sin lön tack vare besöksnäringen och som därmed får pengar att konsumera här på ön. Med andra ord: alla vi som bor på Gotland kan glädjas åt att ett ökande antal besökare hittar hit varje år.

TripAdvisor – tripadvisor.se

TripAdvisor – tripadvisor.se

Hur hittar de hit? Vi kan med säkerhet säga att internet spelar en stor roll för de flesta besökare. Man googlar, kollar in turistinformation, googlar lite till för att hitta ställen som känns speciella att bo på och besöka. Väldigt ofta googlar man via sin iPhone eller smartphone. När man har hittat ett ställe man gillar kollar man förstås in deras webbplats, men man söker också efter tidigare gästers recensioner av stället, exempelvis via TripAdvisor. Om man gillar en viss stugby eller restaurang kanske man också vill förbereda semestern genom att gilla deras Facebook-sida – så att man får se lite vad som händer innan man är på plats. Kanske vill man också följa en butik på Instagram eller följa ett företag som erbjuder upplevelser på YouTube? Man vill helt enkelt peppa sig själv med ännu lite inspiration innan resan. Kanske behöver man också ställa någon fråga och passar smidigt på att göra det via ett företags Facebooksida.

Appen Öppet Gotland – ett smart sätt att kunna upplysa om sina öppettider!

Appen Öppet Gotland – ett smart sätt att kunna upplysa om sina öppettider!

Under vistelsen på ön fortsätter googlandet när man ska åka på utflykt, kanske har man till och med skaffat appen Öppet Gotland för att se vilka ställen som har öppet just den dag man är på en plats och då har man nog också Gotlandsguidens app för att hitta information om olika besöksmål. Självklart använder de kart-appar för att hitta till olika platser på Gotland. På alla iPhones är Apples kart-app förinstallerad och eftersom väldigt många besökare har just iPhones kan vi anta att väldigt många använder just Apples kart-app. På smartphones i övrigt är det sannolikt Googles kartapp som gäller.

Det här är helt vanligt beteende idag och många av dem som kommer hit talar andra språk än svenska. Ett minimum för alla företag i besöksnäringen borde vara att också tillhandahålla information på engelska på internet, gärna ytterligare ett par språk.

Hur ser då verkligheten ut?

Det finns många företag på Gotland som har riktigt bra webbplatser, men tyvärr är det också många webbplatser som inte alls håller måttet. En del är så urgamla att de inte är mobilanpassade – d.v.s. de blir pyttesmå om man kollar på dem i en iPhone/smartphone och det hjälper inte att man kan förstora upp skärmbilden, det blir bara svårt att navigera sig runt på sidan och att pricka rätt när man försöker klicka sig vidare. Vad som är riktigt illa är att Googles sökmotorer klassar icke-mobilanpassade sidor som mindre relevanta än sidor som är mobilanpassade (eller responsiva som är det korrekta uttrycket). Det gör att dessa sidor får några poäng färre när sökmotorn rangordnar olika webbsajter.

Andra har inte kommit igång med en professionell Facebook-sida för företaget (eller har av någon underlig anledning skapat ett nytt personkonto på Facebook som de använder som företagssida – inte bra, då kan man inte dra nytta av möjligheter till marknadsföring och en massa mer bra saker), eller så har de en sida som de knappt bryr sig om, eller så har de en sida, men knappt någon vet om att den finns. Det skulle ju vara väldigt mycket enklare om det stod på hemsidan att det finns en Facebooksida. Ungefär det samma gäller för Instagram, Youtube och andra sociala medier.

En del företag har blivit recenserade på TripAdvisor, men de har inte själv krävt rätten till informationen om företaget, så det är helt upp till den recenserande besökaren att fylla i vad som gäller för ditt hotell eller restaurang. Hallå? En gäst kan ju skriva vad som helst??? Självklart ska alla ta så mycket kontroll det går över sin information på TripAdvisor, likaså vara vaksam på de recensioner som kommer – kanske innehåller de tips på hur servicen kan bli bättre, kanske finns det anledning att lämna en förklaring?

Jag tycker att det var toppen att appen Öppet Gotland kom! Det är helt gratis för restauranger, caféer och andra besöksmål att lägga in information om företaget och öppettider där. Till min stora förvåning finns det företag som struntar i detta? Varför? När man är ute och åker och snabbt vill veta var man kan fika så kollar man i sin app – vilket café tror ni att man åker till då, det som tydligt visar att de håller öppet via appen, eller det som inte ens finns med på kartan i appen? Om det handlar om att köra en halvmil extra för att kolla, så väljer man så klart det café som valt att enkelt tillhandahållet information om detta. Om inte annat därför att det är ett sätt att man bryr sig om sina gäster.

Roma Kungsgård mitt i Visby Innerstad? Nä, sådan information är inte till mycket hjälp för en besökare…

Roma Kungsgård mitt i Visby Innerstad? Nä, sådan information är inte till mycket hjälp för en besökare…

Sen har vi då det här med kart-apparna. Ganska många har förstått att det är viktigt att vara rätt placerad på Googles kartor, men den nyare Apple-kartan släpar efter och precis som företagare tagit ansvar och gått in och styrt upp informationen på Google, så behöver detta göras också med Apple-kartan. Jag har skrivit information om hur man gör i ett tidigare blogginlägg.

Slutligen: hur står det till med gästfriheten vad gäller information på olika språk – åtminstone behöver väldigt många företag i besöksnäringen information på engelska. Kanske är det i år som vi äntligen kommer att få se fler webbsajter som förstår att välkomna också icke-svensktalande?

Driva företag på Gotland?

Åsa och Roine klara för avfärd till östra Gotland och en Beach Tour!

Åsa och Roine klara för avfärd till östra Gotland och en Beach Tour!

Tillhör du dem som just varit tvungen att lämna Gotland och återgå till ditt vanliga liv någon annanstans? Är du en av dem som känner hur längtan till Gotland river i ditt hjärta? Känner du efter-Gotland-depression någon vecka efter att du lämnat ön? Kanske tänker du ”en dag ska jag flytta till Gotland, för jag kommer inte att stå ut annars!” Precis så var det för mig. Jag, Roine, vår dotter Alice och katten Silver flyttade till Gotland hösten 2000. För min del handlade det om att återvända till den ö där jag bott när jag var 6–18 år.

Första stoppet var i Katthammarsvik. Kallt i vattnet, så det blev inte så mycket badat.

Första stoppet var i Katthammarsvik. Kallt i vattnet, så det blev inte så mycket badat.

Uppenbarligen har det fallit väl ut, eftersom vi fortfarande är kvar här, men det är inte så att allt har varit enkelt. Antagligen är det mycket lättare att flytta hit om båda två har jobb här – i vårt fall fick Roine jobb på Donnergymnasiet i Slite för att starta upp Mediaprogrammet där, medan jag satsade på att få igång vårt företag. Från 2006 har vi båda jobbat heltid med företaget. Det är inget som går av sig själv, vi har behövt pröva oss fram och även om vi varit verksamma här i snart 15 år, går det inte att slå sig till ro och tro att allt rullar på av sig självt. Det gör det inte.

I Sandviken var det varmt i vattnet och många glada, nöjda barn och vuxna. Här badade vi så klart!

I Sandviken var det varmt i vattnet och många glada, nöjda barn och vuxna. Här badade vi så klart!

Att vara företagare på en plats som Gotland skiljer sig en del mot att ha företag i en större stad. Det här att man ska nischa sig och bli specialist är inte lika självklart på en ö – det fungerar för en del, men andelen mångsysslare är nog högre här än i exempelvis Stockholm. Man kan behöva kunna lite av varje helt enkelt. Om inte annat därför att konjunkturen kan svänga lite annorlunda på Gotland och jobbar man framför allt mot den lokala marknaden är man extra sårbar. Alltså kan det för en del också vara en god idé att ha kunder både på och utanför Gotland.

Varför har jag glömt bort att Grynge är en sådan fantastiskt härlig plats? Här badade vi, skönt att det blev lagom djupt på en gång.

Varför har jag glömt bort att Grynge är en sådan fantastiskt härlig plats? Här badade vi och det var skönt att det blev lagom djupt på en gång.

Men är det då så där härligt och superunderbart att ha företag på Gotland som man längtansfullt tänker innan man flyttat hit? Ja, det är nog faktiskt det, fast ibland kan man glömma bort det, så man får nypa sig i armen och påminna sig om att det faktiskt bara är 150 meter till havet, vi kan när det passar ta en paus och åka på utflykt, året runt finns konst, musik, teater och film att ta del av, och vi har året runt tillgång till Visby.

Det är lång väg ner till Sjaustru, men när man väl kommit fram är man vid ännu en härlig strand.

Det är lång väg ner till Sjaustru, men när man väl kommit fram är man vid ännu en härlig strand. Sista stället vi badade på denna dag.

En gång om året ruskas Gotland om när turisterna strömmar till och jag tror att det fungerar som en vitamininjektion. Vi kanske inte alltid i stunden uppskattar att det plötsligt uppstår köer eller att det blir trångt på parkeringen, men just detta att många företag får anstränga sig lite extra under de intensivaste sommarveckorna, spiller nog av sig på fler verksamheter så att vi alla måste skärpa till oss. Det är en bra grej!

Jag gillar verkligen de öppna, flacka strandlandskapen som här vid Ardre.

Jag gillar verkligen de öppna, flacka strandlandskapen som här vid Ardre.

Samtidigt är det viktigt att då och då hämta syre utanför Gotland. Nya intryck, ny kunskap och nya idéer. Idag är det lätt att förflytta sig till och från Gotland, plus att vi ju använder sociala medier för att upprätthålla kontakter med personer både på och utanför Gotland.

Nygjord ”trojaborg” på Ardre strand.

Nygjord ”trojaborg” på Ardre strand.

Vi har haft varierande somrar sedan vi flyttade hit. Alltifrån att det varit supermycket att göra, till att vi en sommar faktiskt var behagligt lediga i åtta veckor. Vi anpassar ledigheten efter kundernas behov – somliga saker kan bara utföras på sommaren… I år har vi jobbat lite till och från, vilket passat bra då vädret också varit till och från.

Nu började det bli svalt och alla badkläder var våta, så vi badade aldrig här vid Andre strand.

Nu började det bli svalt och alla badkläder var våta, så vi badade aldrig här vid Andre strand.

Vi tänkte att vi skulle börja jobba mer ordentligt i augusti, men den sjunde augusti tog vi spontansemester igen och gjorde en Beach Tour till östra Gotland. Vi besökte stränderna i Katthammarsvik, Sandviken, Grynge, Sjaustru, Andre och Ljugarn. Vi badade på tre av dessa ställen. Det är en sådan dag som jag känner mig oändligt lycklig lottad över att jag valt att driva vårt egna företag och att göra det just på Gotland.

Vi avslutade dagen vid strandcaféet i Ljugarn och gick en sväng ner till stranden innan vi åkte hem på kvällen. Vilken härlig dag det var!

Vi avslutade dagen vid strandcaféet i Ljugarn och gick en sväng ner till stranden innan vi åkte hem på kvällen. Vilken härlig dag det var!

PS. Mitt i pysslet med det här blogginlägget tog vi en sväng till badplatsen i Kappelshamn och doppade oss. Bara en sån sak!

Det är ännu sommar på Gotland så klart!

Det är ännu sommar på Gotland så klart!

Det blåser friska, positiva vindar på Gotland!

Nu vänder det för Gotland! Mer effektiv hantering av bygglov och tillstånd, en besöks-boost med en ny kryssningskaj, satsningen på Årets Tillväxtkommun 2018 och allt detta lett av Björn Jansson och snart Peter Lindvall – jag känner mig så positiv! Ett blomstrande näringsliv är ryggraden i det gotländska samhällets ekonomi och det här kommer att ge många och vittgående ringar på vattnet.

Jag tycker det har varit motiga år för näringslivet på Gotland och mycket har hängt ihop med Region Gotland. När vi pratar om företagsklimat så pratar vi oftast om företaget X och vilka svårigheter som just det företaget har upplevt, men vi är alla beroende av varandra. Företaget X ger i sin tur jobb till företaget Y, Z, Q, S och W. Antagligen många fler.

Bygglovshantering och tillståndsgivning är två viktiga faktorer

Om företaget X:s byggplaner stoppas eller försenas, påverkar det en rad andra företag, som i sin tur köper varor och tjänster från andra företag och alla de här företagen sysselsätter personer som dels betalar skatt och dels konsumerar varor och tjänster… Det går nästan inte att spåra den totala effekten av att en bygglovsprocess drar ut på tiden, jag blir överväldigad över hur vittgående effekten är när jag försöker ta in helheten.

Därför är det glädjande att regionen infört en särskild modell för hantering av bygglov som gäller företag och till hösten ska de starta en slags ”snabbkassa” för enkla bygglovsärenden. Det här kommer att ge bättre förutsättningar för Gotland.

En annan viktig del av regionens verksamhet är att ge tillstånd till olika saker. På Region Gotlands frukostmöte den 27 maj fick vi höra att de jobbat fram en enklare modell för tillståndsgivning inom livsmedelsbranschen. Toppen! Det kommer att göra flera företagare gladare och det blir mer tid och energi över till det som de vill hålla på med.

Företagsklimatet en aning uppåt!

Så som vi har pratat om detta företagsklimat under åren. Det konstiga är att alla som pratat om det alltid har varit helt på det klara över hur situationen har varit och helt inställda på att det måste förbättras. Men trots detta har företagsklimatet enligt Svenskt Näringslivs mätningar stått och stampat på samma fläck.

Frukostmöte 27 maj -15

Jag tycker att det gått troll i detta. Alla pratar om det, alla försöker göra något, men ändå händer så lite? Eller? För första gången på evighet kunde Anders Thomasson på Svenskt Näringsliv,  på samma frukostmöte ovan, visa siffror på att företagarna på ön tycker att det i alla fall blivit en aning bättre än förra året. Och det är ju där det måste börja, en aning bättre och så potential att med de nya positiva vindarna bli ännu bättre!

2018 har vi en kryssningskaj!

En av de största energiboostarna på länge är dock planerna på att bygga en kryssningskaj i Visby. Om allt går i lås kommer vi redan 2018 att ha väldigt många fler besökare tack vare kryssningskajen och samarbetet med CMP – Copenhagen Malmo Port. Besökarna kommer att förvänta sig all möjlig service – då vill det till att Gotland levererar! Om vi tillsammans klarar att leva upp till förväntningarna kommer detta att ge ett rejält tillskott till den gotländska ekonomin. Som jag skrev i inledningen är bygglov en central faktor för tillväxten på Gotland, men en annan viktig faktor eller motor för det gotländska samhället är besöksnäringen.

Varje besökare konsumerar varor och tjänster på ön. Innan de kommer hit sysselsätts olika företag för att iordningställa hotell, stugor, campingar, besöksplatser och också information om dessa. Alla dessa företag köper varor och tjänster från andra företag och sammantaget ger ökade intäkter hos alla dessa, bättre förutsättningar för att anställa och ju mer avlönad personal, desto fler som privat kan konsumera varor och tjänster… Om vi alltså får en mer effektiv hantering av bygglov och tillstånd samtidigt som besökarna kommer att öka, då får vi två viktiga vitamininjektioner som kommer att gynna Gotlands ekonomi. Vilket kan behövas.

Årets Tillväxtkommun med nya herrar vid rodret

Årets Tillväxtkommun 2018 på turné – hållplats Slite. Fotograf Thomas Zielinski, Region Gotland. Bilden används med hans tillstånd.

Årets Tillväxtkommun 2018 på turné – hållplats Slite. Fotograf Thomas Zielinski, Region Gotland. Bilden används med hans tillstånd.

Nu har Region Gotland dessutom beslutat att vi ska satsa på att bli Årets Tillväxtkommun 2018 och de har kickat igång det snyggt med en liten turné runt Gotland. De har väckt hopp och spridit en glad gnista som jag hoppas fortplantar sig.

Som om det inte vore nog med alla dessa bra saker, så verkar det som att Region Gotland kommer att ledas av personer som är accepterade och respekterade av näringslivet. Björn Jansson som Regionråd och snart Peter Lindvall som Regiondirektör känns som en bra kombo. De inger förtroende. Jag tror att de båda borgar för tydlig kommunikation och det är så otroligt viktigt. När kommunikationen inte fungerar sprids missförstånd och missnöje.

Kommunikation gör skillnad

När kommunikationen fungerar – då sprids god energi! Vi pratar ofta om hur vi ska marknadsföra Gotland och våra företag utanför Gotland, men för att ge näring till de här positiva vindarna är det minst lika viktigt med den interna marknadsföringen. Alltså, hur kommunicerar vi att det händer bra saker på Gotland till oss som bor och verkar på ön?

Minns du den här gamla kampanjen:

Två annonser (bland många) från Uppåt Gotland-kampanjen 2004. Någon som minns? Själv fick jag en chock över att jag ser så ung ut!

Två annonser (bland många) från Uppåt Gotland-kampanjen 2004. Någon som minns? Själv fick jag en chock över att jag ser så ung ut!

För flera år sedan var vi på Stenströms med och gjorde annonskampanjen Uppåt Gotland som gick i lokaltidningen. I annonser visade vi upp personer från företag och organisationer som gjort något bra för norra Gotland. Den kampanjen fick två effekter:

  1. De som inte bodde på norra Gotland sa: Oj så mycket det händer på norra Gotland!
  2. Vi som bodde på norra Gotland tittade på varandra med nya ögon och sa: Wow så många bra saker det händer här!

Det handlar om att synliggöra det som sker. Om man gör bra saker utan att någon vet om det så sprids inte så mycket energi. Men om man gör bra saker och berättar om det, eller om man berättar om när andra gör bra saker, då sprids också bra energi. Nu när det finns sociala medier så kan vi enkelt hjälpa varandra genom att dela information om vad som händer på Gotland så att fler ser det. Då ger vi god energi både till mottagaren och till den som blir glad över att någon sprider informationen vidare.

Du kan alltså bidra till en mer positiv syn ganska enkelt och, det gäller förstås oavsett var man bor, men kanske behövs det särskilt på mindre orter där det kan vara lätt att tappa sugen? När vi kan vara med och lyfta varandra, då känns det bra i hjärtat!

Drömstugan som lokal utvecklingsmotor

Det pratas mycket om att utveckla landsbygden. Ett av de mest konkreta exempel jag sett på hur en satsning gynnar många är konceptet Drömstugan, ett koncept utvecklat av Pigge Werkelin. Drömstugan sätter fart på många verksamheter lokalt och ger intäkter till många, samtidigt som en plats får chans att upptäckas av många fler.

Drömstugan Slite

Vi har i flera år jobbat med reklam för konceptet Drömstugan som idag finns här på Gotland (Kneippbyn, Slite och Björkhaga), i Falun (Främby Udde) och Åre. Det finns planer för ytterligare två destinationer, Tanum och Farstanäs.

Idén Drömstugan kom till bland annat därför att det var svårt att få låna pengar från banken till att investera i att modernisera och utveckla campingar. Pigge Werkelin tyckte att det måste gå att hitta en smartare lösning för finansiering. Genom att bygga moderna stugor som säljs som bostadsrätter på en camping gick det att få in många privata finansiärer. En del av pengarna kunde då användas till att investera i exempelvis pool och restaurang och därmed göra hela området trevligare. Men, man får inte äga stugor hur som helst på en camping – där får man inte bo permanent. Området måste också vara öppet för alla som vill strosa runt, så möjligheten att privatisera sin stuga med exempelvis planteringar eller staket har begränsats.

Fördelarna för stugägarna är att de kan hyra ut stugan under den tid de inte själva vistas där och på så sätt få hyresintäkter, samtidigt som de inte behöver administrera uthyrningen och inte heller ta hand om gästerna. Dessutom tar driftansvarig på anläggningen också hand om skötsel och underhåll både av stugor och gemensamma ytor. Snacka om praktiskt och att man kan ha semester från första stund, när andra stugägare jagar runt och klipper gräs eller målar staket!

Drömstugan Slite

Det många kanske inte tänker på är vad ett sådant här koncept innebär för den lokala utvecklingen. I första steget sysselsätts de som ska bygga upp husen och anläggningen. Sen ska anläggningen ha personal och skötsel. Vare sig det är stugägare eller hyresgäster som bor i stugorna, innebär det merförsäljning för alla affärer, restauranger och andra ställen. I och med att stugägarna ofta väljer att hyra ut just under högsäsong för att få höga hyresintäkter, så väljer de själva att vistas i stugan på annan tid och därmed får man en säsongsförlängning. På det viset blir varje Drömstuga en liten utvecklingsmotor som ger mer ekonomisk kraft till lokalsamhället än vad en vanlig stuga ger. Det tycker jag är spännande.

Just i Slite på östra Gotland säljs i sommar de sista stugorna och där ser man nu fram emot att satsningen Sports Academy ska sätta Slite på kartan som en plats för idrott och locka till sig träningsläger och andra idrottsaktiviteter. Om vi lägger ihop det med Slite Utveckling (länk till deras tidning) som är en annan utvecklingsmotor så tycker jag att det ser ljust ut för Slite. Slite har helt enkelt börjat bli inne!