Tips till sommarföretagare på Gotland

Är du en av alla som åkt runt och badat, fikat, ätit, kollat på konst och lyssnat på musik på Gotland under sommaren? Då kanske du också tänkt tanken att det vore kul att ha ett sommarföretag här?

Här kommer lite tips från oss som jobbat tillsammans med många gotländska turistföretagare genom åren och som i övrigt iakttagit olika strategier som framgångsrika turistföretag på Gotland jobbar efter.

Du kommer att få jobba mycket!

I din dröm kanske du ser dig själv alltid ha tid att prata med glada kunder, pyssla om blommorna och leverera det lilla extra. I verkligheten ser sommaren på Gotland ofta ut så att först är det knappt några turister här, sen kommer det väldigt många och därefter kommer det jättemånga. Du kommer att få jobba häcken av dig! Planera duktigt. Se till att du har tillräckligt med personal. Sköt om hälsan.

Anställ personal tidigt!

Det är låg arbetslöshet på Gotland. Räkna inte med att det är enkelt att hitta personal. Vill du ha tag på bra personal behöver du vara ute i god tid, kanske i januari, kanske till och med redan under hösten! Särskilt kockar är en bristvara. Behöver du ta hit personal utifrån, kanske du behöver kunna ordna boende.

Liera dig med de närboende

Satsa på att bygga upp ett nätverk med de som bor nära din verksamhet. Få dem att känna att det är ”deras ställe”. Handla gärna av lokala företag, både varor och tjänster – det skapar goodwill!

Bygg tidigt upp närvaro på internet

Med hjälp av en hemsida, Facebook och Instagram kan du redan i förberedelsefasen börja bygga dit nätverk i sociala medier. Visa hur ni bygger om, lägg upp en bild på en hantverkare som hjälper till, berätta om sommarens program, släpp information när ni bokat in en viss artist osv. Då har du byggt upp ett nätverk, ett stöttande gäng, som står redo att dela dina inlägg på Facebook när sommaren rullar igång.

Lägg en slant på en bra grafisk profil

Du kommer att behöva skyltar, annonser, hemsida, Facebook-sida med mera och överallt kommer du vare sig du tänker till eller inte, lämna visuella spår. Se till att ta kontroll över hur du gör avtryck, vilka signaler du skickar ut. Anlita någon som kan grafisk form – det borde vara lika självklart som att du anlitar en elektriker eller rörmokare.

Gör upp strategier för marknadsföring

Om du ska vara med i vissa turistpublikationer måste du vara tidigt ute. Vill du bygga upp ett nätverk i sociala medier innan sommaren, måste du börja kanske redan i januari. Fundera över och jämför kanaler som annonsering, apptjänster och sociala medier. Appar kan vara allt från vanliga kartappar, ex Apple Maps och Google Maps, till specialiserade appar för restauranger, second hand med flera.

Planera och boka sommarens reklamaktiviteter tidigt

När sommaren väl sätter fart kommer du kanske att ha mycket lite tid till marknadsföring. Då är det bra att redan ha planerat och förberett olika aktiviteter. Annonsmallar, färdiga affischer, en bra bildsamling är exempel på sådant som du kommer att uppskatta.

Skapa en egen IT-lösning

Stora IT-system  för administration, schema, kundhantering, projektplanering med mera byggs för att passa så många företag som möjligt. Systemens funktioner är utformade för att passa flera typer av företag, men kanske särskilt stora företag? Har du ett mindre företag med mer specifika behov passar kanske inte dessa IT-system. När du har googlat, läst på, testat demoversioner och ändå inte hittat något du gillar börjar det bli dags att bygga ett eget.

Hajdes alldeles egna IT-system

Hajdes, ett socialterapeutiskt boende på södra Gotland, ville skapa ett individuellt IT-system, eftersom marknaden inte erbjöd något som passade. Tillsammans med oss på Stenströms och vår partner Peek-A-Boo Software skapade Hajdes ett system som helt bygger på personalens behov av IT-stöd i den dagliga verksamheten. Vare sig mer eller mindre.

Systemet är webbaserat och rullar på en säker server hos Peek-A-Boo i Visby, vilket inkluderar kraftfull brandvägg, kontinuerlig backup och snabb support. Användargränssnittet är optimerat för iPad eftersom all personal har iPads tillgängliga på sina arbetsplatser. Personalen kommer också åt systemet hemifrån från sin egen dator, padda eller smartphone.

Det finns två användarnivåer, en för administrativ personal och en för övrig personal. Den administrativa personalen lägger in grundläggande information i systemet, lägger in användare samt hämtar data från systemet, t ex schemaändringar, tidrapporter, ledighetsansökningar etc. All personal kan skicka in rapporter, boka bil, redigera schemat med mera.

Många i personalen hade mycket begränsade kunskaper i IT-användning. Utbildningen, som genomfördes av oss, delades därför upp i grupper där alla fick gå på samma kurs så många gånger det behövdes. All personal utbildades i olika omgångar och ingen släpptes igenom utan tillräckligt självförtroende för att använda systemet.

Utveckla systemet efter hand funktionerna satt sig hos personalen

Hajdes system har utvecklats efterhand. Det första och det största behovet var att få schemat för de olika verksamheterna på plats. Administrativ personal lägger upp ett fyrveckors löpande grundschema för varje verksamhetsområde genom att fylla i en Excel-mall och ladda upp filen till systemet. Denna fil kan bytas ut när som helst. Systemet använder Excel-filen till att skapa ett pedagogiskt schema med inforutor och knappar. Knapparna ger möjlighet till att frångå grundschemat när det behövs en vikarie för ett speciellt pass eller när det behövs läggas in information som berör alla i arbetslaget en viss dag. Personal kan också anmäla intresse för att jobba extra vissa arbetspass. Alla ändringar loggas och är tillgängliga för administrativ personal.

I version 2 av systemet, som för övrigt kallas Myrstacken, byggdes en ny funktion för tidrapportering. All personal rapporterar nu in all sin extratid, milersättning, vikarie etc direkt i systemet. I version 2 lades också in möjlighet för personalen att direkt ansöka om ledighet.

I version 3 byggdes en funktion för bokning av företagets olika bilar. Men det fungerar också som ett hjälpmedel för administrativ personal att ha koll på övertiden samt ger möjlighet till ett specialschema för olika projekt.

Men är det inte jättedyrt med ett eget system?

Nja, det är ganska dyrt att bygga ett eget IT-system, speciellt initialt. Därför byggde vi Hajdes i tre steg. Däremot så är ju hela grejen med ett IT-system att man i längden ska spara och effektivisera. Ett system som inte är fullt anpassat till din verksamhet och som kanske inte alla i verksamheten använder blir ju mycket dyrare. Hela tiden.

Världen närmar sig Gotland!

Rubriken är förstås lite fel, Gotland är en del av världen, så för att världen på riktigt skulle kunna ha ett avstånd till Gotland, krävs att ön skjuts ut i rymden. Men, ni förstår kanske vad jag syftar till? På många sätt kommer vi närmare andra länder och därmed människor som bor på olika ställen runt om på vår planet.

Det som vi först tänker på är kanske att det kommer hit turister från andra länder och det är något som kommer att bli än mer tydligt när den nya kryssningskajen invigs nästa år. Men det kan också handla om att gotländska företags produkter levereras ut i världen.

Flera av oss har kontakter med personer i andra länder och ofta via sociala medier, som Facebook, och på det sättet sker ett informationsutbyte. Om man tar detta informationsutbyte ett steg längre, kan det leda till att vi samarbetar med personer i andra länder.

Det är också vanligt att vi läser nyheter publicerade online av olika tidningar runt om i världen – tänk om journalistik och tidningsartiklar skulle kunna bli en av Gotlands exportprodukter?

Jag skulle gärna vilja påminna om att möjligheterna att jobba globalt med Gotland som utgångspunkt, blir allt större för var dag. För oss som är verksamma på just Gotland, är det tacksamt att kunna hitta vägar till att jobba med en större marknad.

När kryssningsturisterna går i land!

2018 invigs den nya kryssningskajen i Visby och då räknar man med att antalet kryssningsgäster ökar från nuvarande 60.000 per år till 150.000. Genom att det då blir enkelt att ta sig in till land kommer tiden som kryssningsgäster befinner sig på Gotland att öka och det gör att möjligheten att ta sig runt på Gotland förbättras. Om kryssningsbåtarna innan mest varit en angelägenhet som rört Visby, så innebär kryssningskajen att så gott som hela Gotland kan vara med och ta emot dessa gäster. Eller, vara med och tjäna pengar på kryssningstrafiken.

Redan idag är det många inom besöksnäringen som ger information på fler språk än svenska, men fortfarande saknas mycket information på engelska, tyska, finska, italienska med flera språk. Och nej, Google translate är ännu inte tillräckligt bra för att upplevas som ”god kundservice”, tyvärr. Tänk dig själv att du är en italienare som reser runt på en kryssningsbåt och är nyfiken på vad som finns att göra på Gotland: vilken information kommer du att läsa först? Den som är på ditt modersmål, den som är på engelska eller den som är på svenska? När jag ställer frågan så här är förstås svaret givet, men trots det är det inte självklart att tänka så här för företag i besöksnäring, handel och transport. Än så länge kan man få konkurrensfördelar genom att ha information på flera olika språk.

Om du dessutom ser till att det finns information på flera språk om din verksamhet på internet, då kan nyfikna och intresserade besökare hitta det du erbjuder långt innan det är dags att gå i land på den nya kajen i Visby.

Skulle det gå att sälja dina varor eller tjänster till andra länder?

Det finns flera gotländska företag som exporterar sina varor till andra länder idag, men det skulle antagligen kunna vara många fler. Allt som går att skicka med rimligt stora paket är enkelt att sälja till andra länder. Jobbar du med större saker, snackar vi kanske containrar, men allt som går att transportera till andra länder bör ju gå att sälja dit också. Okej, det kan finnas lagliga hinder för vissa produkter, men i princip.

Sälja tjänster då, går det? Digitala tjänster går självklart att exportera, det ligger i dess innersta väsen att de inte låter sig hindras av landsgränser. Men andra tjänster som mer handlar om informationsutbyten som juridiska tjänster, coaching, programmeringstjänster, översättningstjänster, texttjänster, research, arkitekttjänster… de borde också passa för export. Vi på Stenströms har vid ett tillfälle gjort ett webbuppdrag för en kund i Kalifornien. Det gick bra och var roligt! Vi skulle gärna göra fler sådana uppdrag.

En del varor och tjänster behöver mycket personlig insäljning – ju viktigare det är att kunden har förtroende för företaget eller personen som säljer något, desto tyngre väger personlig försäljning. Omvänt, ju mindre risk som är förknippad med att köpa en viss produkt, desto snabbare kan vi fatta ett köpbeslut på till exempel en webbshop.

Oavsett vilka av dina produkter det är som du tror skulle kunna gå att sälja utomlands, kan en början vara att ha information på engelska på din webbplats. Eller, varför inte en webshop på fler språk än svenska, om du säljer lätt-paketerade produkter? Jag undrar hur många av öns alla webbutiker som får skicka sina varor utomlands? Det borde vara ganska många.

Samarbeta med personer i andra länder

Jag känner till minst en uppfinnare på ön som samarbetar i ett internationellt nätverk med att ta fram nya tekniska lösningar. Det är ju så enkelt att samarbeta med hjälp av internet att det inte längre spelar någon roll om din kollega finns i samma hus, på fastlandet, i Spanien eller Kina. Det enda som möjligen kan vara en nackdel är tidszonerna, som gör att man kan behöva ha Skype-möten eller chatta på sena kvällar eller tidiga morgnar. Samtidigt är det lite härligt att man kan skicka iväg en grej vid arbetsdagens slut, som sedan kollegan med jobbar vidare med under natten, så att allt är klart när man börjar nästa arbetsdag.

Vi på Stenströms samarbetar ibland med programmerare i andra länder och även med en ingenjör i Portland, Oregon, USA – Malcolm Manness. Han hjälper mig att granska och höja nivån på engelska texter om teknik. Precis som när du nätverkar lokalt för att lära känna samarbetspartners och kunder, tar det tid att bygga ömsesidigt förtroende. Det underbara är när du en dag inser att du behöver hjälp för att utföra något och du kommer på att du redan har en person i ditt nätverk som kan hjälpa dig. Troligen har ni då lärt känna varandra därför att ni har haft ett gemensamt intresse eller en gemensam vän. Men för att komma så pass långt, krävs förstås att du är öppen för nya kontakter.

Exportera journalistik?

Något jag undrar över är om inte våra lokala tidningar skulle satsa på att skriva artiklar på fler språk. Många runt om i världen är intresserade av Gotland eftersom vi är ett besöksmål. Tänk om de kunde hitta artiklar på engelska om exempelvis Gotlandsruss, vikingar, konstnärsveckor och musikevenemang? Eller kanske artiklar som tar upp frågor som personer på liknande platser – typ öar med turism – kan vara intresserade av, tänk vattenhushållning, transporter eller belastning på sjukvård? När vi söker information om olika saker så googlar vi ju idag.

Jag har själv varit på vippen att skriva minst en artikel om samhällsservice på Gotland, därför att en person i USA var intresserad av hur olika saker sköts här. I ett läge då de lokala tidningarna lever i en ganska osäker tillvaro, skulle det kanske vara idé att höja blicken och fundera över hur vårt lokala kan vara intressant också utomlands, och om det går att tjäna pengar på sådana artiklar?

 

Roliga samarbeten ger ny energi!

Vi startade vårt företag för 25 år sedan. Wow. Det känns märkligt. Vi har alltid varit bara två personer på Stenströms och hur vi än har funderat så har vi alltid kommit fram till att vi vill vara just två, men gärna i samarbete med andra. Det betyder att vi genom åren har samarbetat med olika företag, men mer som enstaka samarbeten, inte som en kontinuerlig arbetsform.

kusinrna_kreadag

Kreadag med Kusinera

2015 började vi samarbeta mer långsiktigt med två reklambyråer: Kusinerna Kommunikation i Visby och Navii i Västerås. Det betyder att vi idag har tre ingångar till jobb, eftersom vi förstås fortfarande har egna kunder också.

Dessutom inledde jag ett samarbete med ingenjör Scott Murray i Fremont, Kalifornien. Med honom som språk- och textgranskare kunde jag leverera engelska texter om teknik. Tyvärr avbröts det samarbetet på det allra sorgligaste sättet: han blev hastigt sjuk och dog sommaren 2016. Nu samarbetar jag istället med redaktör Debbie Elicksen, Edmonton, Kanada.

Känslan av att någon annan är projektledare

Roine och jag är vana vid att det alltid är någon av oss som är projektledare. Nu är det ibland någon på Kusinerna eller på Navii som tar rollen. Det är spännande och ofta skönt, som omväxling till hur vi brukar jobba. Då kan vi fokusera på att bara göra våra bitar.

Insikten om att vi kan be andra om hjälp

När det bara är Roine och jag som jobbar med ett uppdrag, så är vi totalansvariga för hela paketet. I många fall är det jättebra, eftersom det gör att vi verkligen lär känna kunden och kan bygga förtroende. Men när vi kör fast kan det ibland kännas frustrerande att allt hänger på bara vi två.

Så sent som i våras jobbade vi med ett stort projekt tillsammans med Kusinerna och kom till ett knepigt moment där vi inte visste hur vi skulle komma vidare. Plötsligt slår det oss att samarbete ju inte bara består av att DE ber oss om hjälp, utan VI kan ju faktiskt be dem om hjälp också. Vilken uppenbarelse för två personer som är vana att klara sig själva i alla lägen!

Vi får mer beröm och uppskattning!

Roine och jag lever och jobbar tillsammans. Vi är rätt så bra på att vara snälla mot varandra och visa uppskattning, men mycket av det vi utför i jobbet är vi ju så vana vid. Vi tar mycket för givet. Dessutom är det svårt att berömma varandra allt för frikostigt inför andra, eftersom vi ju också är gifta, och därmed jäviga.

Därför är det extra roligt när vi får beröm för det vi gör i samarbete med Navii eller Kusinerna. Det är inte bara Roine och jag som går runt och kliar varandras ryggar, utan berömmet kommer utifrån och det ger energi!

Inspirerande att se hur andra gör

Sen är det självklart roligt att få inblick i hur andra företag i branschen jobbar. Det blir en måttstock för vårt eget arbete, en inspiration och något av en ”sträck på dig och höj kvaliteten”-upplevelse.

Det här kan handla både om ren produktion och hur man sköter kundkontakter.

Roligt att få jobba med nya kunder

Vi är bara två personer och vi inser att stora företag nog hellre vill lägga sina uppdrag hos företag med fler anställda. Tack vare att vi samarbetar med Kusinerna och Navii som har fler anställda, får vi nu ingångar till en del större företag.

Sen har vi ju alla våra egna kontaktnät som gör att vi får in olika kunder. När det nu är så att Kusinerna ligger i Visby och Navii i Västerås, får vi på köpet en större geografisk spridning på de jobb vi utför.

Scott Murray jobbade bland annat med rymdteknik. Debbie Elicksen minglar med Kanadas premiärminister Justin Trudeau.

Scott Murray jobbade bland annat med rymdteknik. Debbie Elicksen minglar med Kanadas premiärminister Justin Trudeau.

Samarbeta över olika tidszoner

När jag skrev tillsammans med Scott och nu när jag skriver tillsammans med Debbie, så behöver vi tänka lite extra på hur vi ska kommunicera, när vi ska kommunicera, och hur vi ska hantera dokumenten vi jobbar med. Jag måste lära mig hur en för mig ny person läser instruktioner. Vi måste tillsammans hitta sätt att bolla olika frågor med målet att skriva riktigt bra texter.

En bonus med olika tidszoner är att när jag sover, så jobbar den andre. När jag kliver upp på morgonen, ligger nattens jobb i DropBox och väntar.

Faktumet att den jag samarbetar med befinner sig i USA eller Kanada gör också att jobbet KÄNNS mer internationellt och det är bra, eftersom produkterna vi skriver om säljs på en internationell marknad.

Nya samarbeten gör att vårt företag utvecklas

Det känns som det ligger i tiden att företag jobbar tillsammans för att vinna fördelar i form av kompetens och andra resurser. Något som är kännetecknande för mig och Roine är att vi ständigt försöker lära oss nya saker och att vi alltid försöker hitta både mer effektiva och kreativa sätt att jobba. Vi försöker se varje kunds speciella förutsättningar och därför blir inte vårt jobb rutinmässigt eller upprepande.

När vi nu samarbetar med andra, så är det andra förutsättning som ändrats som gör att alla inblandade måste tänka nytt för att anpassa sig till nya arbetskonstellationer.

Summa summarum, när vi bygger nya samarbeten så utvecklas också vårt lilla duo-företag och det gillar vi!

Hur står det till med den Digitala Kompetensen?

På sjuttiotalet var datorer något som nördar pysslade med, på åttiotalet började DOS sätta spår på arbetsplatser och i skolor och på nittiotalet började vi på allvar använda datorer. Efter milleniumskiftet var internet och mobiler en självklarhet och under tiotalet har sociala medier, framför allt Facebook, etablerat sig som en ny plattform för vår kommunikation.

Men det finns de som bromsat sig genom alla dessa år och som av tidsbrist eller olust aldrig lärt sig att bli bekväma med vare sig datorer, mobiler eller internet. För oss som redan från slutet av åttiotalet vinnlagt oss om att lära oss så mycket som möjligt för att det gjort vårt arbete och vardag så mycket enklare och roligare, har kunskapen kommit i små steg allteftersom. Vi har vuxit ihop med den digitala utvecklingen. För de som bromsade blir avståndet till den digitala världen större för varje utvecklingssteg som de inte hakar på – det är en ganska skrämmande tanke.

Vad händer om dessa bromsande personer sitter i styrelsen för företag? Enligt en artikel i Dagens Industri Digital saknar åtta av tio styrelsemedlemmar digital kompetens.

”Digitaliseringen kullkastar bransch efter bransch. Men bara en bråkdel av börsjättarnas styrelsemedlemmar besitter digital kompetens. ”På företagssidan ligger Sverige jättelångt efter”, säger digitaliseringsexperten Sara Öhrvall.”

Sara fortsätter:

””Att styrelsen helt saknar den kompetensen kan bli ett problem. Dels för att styrelsen inte ställer rätt frågor till ledningen, dels för att ledningen inte får gehör för stora investeringar som krävs. Man sätter heller inte fokus på rätt frågor att diskutera”, säger Sara Öhrvall.”

Vad är då digital kompetens?

Enligt Wikipedia: Digital kompetens kan definieras som förmåga att kunna använda Internet och digital teknik för att stödja det egna yrkesutövandet.

Enligt Digitaliseringskommisionen: ”Att vara digitalt kompetent är att vara bekväm i digitaliseringen, som den definieras av digitaliseringskommissionen ovan, och att kunna hantera omvälvningen som digitaliseringen innebär i alla delar av livet utan alltför stora svårigheter.”

Digital kompetens innebär att ha:

  • de kunskaper som behövs för att inhämta, kommunicera, interagera och producera digitalt,
  • de färdigheter som behövs för att använda digitala verktyg och tjänster,
  • förståelse för den omvälvande kraft som digitaliseringen innebär i samhället
  • motivation att lära mer om möjligheterna, hindren och bristerna.

Att vilja ta klivet in i i den digitala världen, men inte kunna…

Vi fick en gång en förfrågan om att hjälpa en kund med hemsida, sociala medier och lite annat som hade med hens datorer att göra. Den här personen var välutbildad, satt på fina, höga styrelseposter och har gjort en strålande karriär. Men dessvärre missade hen den digitala utvecklingen och hade dessutom utvecklat en aversion mot allt detta.

Vi kom till en punkt där vi fick avbryta uppdraget. Det gick inte att kommunicera med en person som å ena sidan behövde massor av hjälp med just det digitala, men som å andra sidan inte ville skaffa sig ens de grundläggande kunskaper om det digitala. När personen dessutom kände sig osäker på grund av den kunskapsbristen och då tog hjälp av någon bekant som möjligen hade en aning mer kunskap om det digitala, men på 90-talsnivå, så skar det sig ordentligt. Med övermogna argument försökte hen ha synpunkter på våra nutidsanpassade förslag och det gick inte ens att diskutera. Eller jo, vi försökte förstås, men på grund av den digitala rädslan hos den här personen så klarade vi inte att etablera förtroende och utan förtroende kan vi inte genomföra uppdrag. Så vi avbröt.

Det här är en sorglig historia, för den här personen har fortfarande samma låga digitala kompetens och alla sina fina, höga maktpositioner. Hen skulle fortfarande behöva hur mycket hjälp som helst, men har en sådan misstänksam grundinställning att jag inte förstår hur det skulle gå till.

Det är också förvånande att man kan nå så långt i karriären utan att ha ta klivet in i den digitala världen. När jag då läser artikeln i Dagens Industri Digital och förstår att åtta av tio styrelseledamöter i börsbolagen är ungefär likadana, då blir jag rädd.

digkomp

Digital kompetens och nyfikenhet går hand i hand

För att leva och verka i ett digitalt samhället krävs att vi är öppna för att ständigt lära oss nytt. Facebook uppdateras och förändras, våra datorers och smartphones operativsystem uppdateras och förändras, hur vi betalar en kompis förändras, hur vi håller kontakt med våra barn förändras, hur vi söker kunskap förändras – jag kan göra listan hur lång som helst. Man behöver inte lära sig allt om allt, men vara beredd på att snabbt lära sig det som behövs för de olika situationer vi befinner oss i.

Ett exempel på baskunskap som underlättar vår arbetssituation är om våra kunder använder molntjänsten DropBox – då kan både vi och kunden ha en gemensam mapp som båda kommer åt och som båda kan lägga dokument i eller hämta dokument från. Vi slipper leta i e-posttrådar efter dokument i rätt version.

Ett annat exempel är om kunden är bekväm med att chatta via Facebook Messenger, så mycket enklare det blir om jag behöver ställa en kort fråga och jag ser att kunden är online!

I ett allt mer miljömedvetet samhälle är det också bra om vi kan spara på papper – hur självklart är det för dig att lägga över ett dokument på iPaden istället för att skriva ut det när du ska läsa det? Om du använder exempelvis appen GoodReader så går det utmärkt att lägga till kommenterar och göra andra slags noteringar i dokumentet.

Det finns många fler exempel på hur man kan underlätta sin arbetsdag med digitala lösningar: använda digital delningsbar kalender, skissa digitalt så att bilderna går lätt att dela eller lägga in i andra dokument, skriva texter som är kopplade till en molntjänst – i mitt fall iCloud, andra väljer exempelvis Google Docs, vilket gör att jag kan förflytta mig mellan olika datorer och enheter och fortfarande skriva på samma text.

Idag är det nästan självklart för de flesta företag att de också har en sida på Facebook, men hur ska en företagsledare förstå vitsen med det om hen inte själv använder Facebook och har lärt sig hur det går till där? Det är lätt att säga att ”nu ska vi använda sociala medier för att marknadsföra oss”, men om man inte sett till att lära sig sociala medier genom egen erfarenhet, så kan det bli svårt. Ännu värre om ett företag faktiskt gör en rejäl satsning på sociala medier, medan VD:n fortfarande tar avstånd.

Tack vare internet har vi fått tillgång till hela världen på ett helt nytt sätt och det är flera företag som gärna vill jobba internationellt. Vi har sett flera unga framgångssagor som Minecraft, Spotify och Skype – där handlar det om personer som har en naturlig och självklar relation till internet och datorer. Men om man inte är purung och inte har en sådan självklar relation till internet och datorer, är det kört då?

Nej, det är det inte. En del som är i vår ålder, födda på 60-talet, försöker skylla på åldern när de säger att de inte kan något om internet eller datorer. Det imponerar inte på oss. Det handlar inte så värst mycket om ålder, utan till största delen om attityd. Om du inte vill lära dig och skaffa dig digital kompetens, ja då är det ditt beslut. Men för så gott som alla som vill lära sig och bli digitalt kompetenta finns det massor av möjligheter.

Är du företagare med en bolagsstyrelse är det kanske dags att fundera över om ledamöterna besitter en bra mix för att möte framtidens utmaningar. Det vore väl kul att kunna säga att ”i vår styrelse har åtta av tio digital kompetens”?

Coachade och klara av dessa underbara…

Det hände sig i vintras att Monica Johansson och Ellinor Dahl från Almi var ute på lite företagsturné på norra Gotland och så fick de för sig att besöka oss. De skulle bara äta lunch först. Oj!

Vi var alltså helt oförberedda och hade ingen som helst idé om vad vi skulle prata om. Men samtidigt hade vi ju en massa funderingar om vårt företag – ärligt talat tyckte vi att det var ganska motigt just då, så när väl dessa två damer var placerade i kökssoffan hos oss så var det inte precis tyst. Vad skulle vi göra sen? Vi bestämde att vi skulle åka in på ett möte hos dem och på det mötet bestämma hur vi skulle gå vidare. Almi har ju olika kurser, mentorsprogram och andra typer av stöd till företag.

Efter sista coachtillfället passade vi på att ha lite After Work med våra Almi-coacher. Här sitter Roine och Monica.

Efter sista coachtillfället passade vi på att ha lite After Work med våra Almi-coacher. Här sitter Roine och Monica.

Vi åkte in på det där första mötet och tyckte att det var hur kul som helst att få prata med Monica och Ellinor igen. Herregud, vi är bara två på vårt företag och oavsett hur mycket vi pratat med varandra, kan det behövas några utomstående för att vi ska bli tvungna att tänka igenom saker ett varv till. Men hur skulle vi gå vidare? Det var ju det där med kurs och mentor och sånt… Inget av detta kändes som något för oss. ”Kan vi inte bara få fortsätta att prata med er?” sa vi. Och det kunde vi! Hurra!

Så därpå följde ett antal möten då vi coachats av Monica och Ellinor – vilket välkommet syretillskott det har varit! Vi kan inte exakt på pricken säga att ”de sa så och då gjorde vi så här” utan det har mer handlat om att vi har varit tvungna att formulera oss på nya sätt, att vi har fått spegla det vi håller på med i två andra personers ögon och att det helt enkelt kommit ut en massa bra energi från de här mötena. Sammantaget har det gjort att vi tänkt mer på olika saker angående vårt företag och sträckt ut våra antenner lite mer än vanligt.

Efter sista coachtillfället passade vi på att ha lite After Work med våra Almi-coacher. Här sitter Åsa och Elinor.

Efter sista coachtillfället passade vi på att ha lite After Work med våra Almi-coacher. Här sitter Åsa och Elinor.

Vilken bra grej detta har varit för oss! Det är lite som att vi fick en röd tråd att hålla oss i för att komma vidare – även om vi möjligen varit lite bångstyriga också, men det var helt okej!

Monica Johansson och Ellinor Dahl – vilka toppenbra coacher ni har varit. Precis vad vi behövde. Den här våren blev så mycket lättare när vi upptäckte att ni fanns där för oss.

Tusen tack och många kramar!
Åsa & Roine

Drömstugan som lokal utvecklingsmotor

Det pratas mycket om att utveckla landsbygden. Ett av de mest konkreta exempel jag sett på hur en satsning gynnar många är konceptet Drömstugan, ett koncept utvecklat av Pigge Werkelin. Drömstugan sätter fart på många verksamheter lokalt och ger intäkter till många, samtidigt som en plats får chans att upptäckas av många fler.

Drömstugan Slite

Vi har i flera år jobbat med reklam för konceptet Drömstugan som idag finns här på Gotland (Kneippbyn, Slite och Björkhaga), i Falun (Främby Udde) och Åre. Det finns planer för ytterligare två destinationer, Tanum och Farstanäs.

Idén Drömstugan kom till bland annat därför att det var svårt att få låna pengar från banken till att investera i att modernisera och utveckla campingar. Pigge Werkelin tyckte att det måste gå att hitta en smartare lösning för finansiering. Genom att bygga moderna stugor som säljs som bostadsrätter på en camping gick det att få in många privata finansiärer. En del av pengarna kunde då användas till att investera i exempelvis pool och restaurang och därmed göra hela området trevligare. Men, man får inte äga stugor hur som helst på en camping – där får man inte bo permanent. Området måste också vara öppet för alla som vill strosa runt, så möjligheten att privatisera sin stuga med exempelvis planteringar eller staket har begränsats.

Fördelarna för stugägarna är att de kan hyra ut stugan under den tid de inte själva vistas där och på så sätt få hyresintäkter, samtidigt som de inte behöver administrera uthyrningen och inte heller ta hand om gästerna. Dessutom tar driftansvarig på anläggningen också hand om skötsel och underhåll både av stugor och gemensamma ytor. Snacka om praktiskt och att man kan ha semester från första stund, när andra stugägare jagar runt och klipper gräs eller målar staket!

Drömstugan Slite

Det många kanske inte tänker på är vad ett sådant här koncept innebär för den lokala utvecklingen. I första steget sysselsätts de som ska bygga upp husen och anläggningen. Sen ska anläggningen ha personal och skötsel. Vare sig det är stugägare eller hyresgäster som bor i stugorna, innebär det merförsäljning för alla affärer, restauranger och andra ställen. I och med att stugägarna ofta väljer att hyra ut just under högsäsong för att få höga hyresintäkter, så väljer de själva att vistas i stugan på annan tid och därmed får man en säsongsförlängning. På det viset blir varje Drömstuga en liten utvecklingsmotor som ger mer ekonomisk kraft till lokalsamhället än vad en vanlig stuga ger. Det tycker jag är spännande.

Just i Slite på östra Gotland säljs i sommar de sista stugorna och där ser man nu fram emot att satsningen Sports Academy ska sätta Slite på kartan som en plats för idrott och locka till sig träningsläger och andra idrottsaktiviteter. Om vi lägger ihop det med Slite Utveckling (länk till deras tidning) som är en annan utvecklingsmotor så tycker jag att det ser ljust ut för Slite. Slite har helt enkelt börjat bli inne!

Hemligheten med entreprenörer

Bland alla underbara TED-föreläsningar kom vi att titta på den här med den fantastiske Ernesto Sirolli. Hela föreläsningen är väl värd att lyssna på, men vi hoppade särskilt till på slutet när Ernesto sa ”there is a secret to work with entrepreneurs”. Han menade att ingen som startar ett framgångsrikt företag är ensam, utan det krävs någon som skapar idén, någon som säljer idén och någon som sköter pengarna. Han har hittills aldrig träffat någon som behärskar alla tre bitarna till fullo.

Hans företag Sirolli Institute verkar som Enterprise Facilitators, de underlättar företagande. Det låter så cool! Ett sådant gäng skulle vi gärna ingå bland.

 

 

Kund i Lund: Christer Ljungberg

Christer Ljungberg VD Trivector

Foto Lars Lydig

Nya tider, härliga tider – sådant jag trodde var fasta sanningar utmanas och omvandlas till ny kunskap och erfarenhet. För några år sedan tänkte jag att det för varje uppdrag var viktigt att träffa kunden på deras spelplan, alltså vara på plats och uppleva deras företag och verksamhet för att kunna fånga den rätta känslan och förstå kundens verklighet.

Jag tror fortfarande att detta är viktigt, men det viktigaste är ändå att det uppstår en bra kemi i kundrelationen, att vi känner att vi förstår varandra, att vi kan diskutera fram lösningar och att det känns bra när vi gjort klart vårt uppdrag. Det senaste exemplet är hemsidan med blogg som vi har gjort till Christer Ljungberg, VD för Trivector.

2011 fick vi kontakt med Rickard Söderberg via Twitter, vilket snart ledde till att vi gjorde om hans dåvarande hemsida. I år var det dags att skapa en helt ny webbplats för Rickard och i samband med att den lanserades, skrev Rickard om oss på Twitter och vips kom Christer in med en tweet och strax diskuterade vi att göra en blogg till Christer. Rickard håller till i Malmö, Christer i Lund. I båda fallen har vi etablerat kontakt via sociala medier och sen haft möte via Skype eller telefon, lämnat offert, utfört jobbet och använt telefon, mail och Facebook för kontakt under jobbet och slutligen levererat. Rickard träffade vi första gången ett år senare, Christer räknar vi med att träffa under Almedalsveckan.

Så visst, det är fortfarande bra att kunna besöka person och företag på plats – men det är inte alldeles tokigt att först etablera kontakt, utföra ett jobb och sedan träffas. När man väl träffas så känner man redan varandra, det blir som ett ”äntligen”.

Ett annat äntligen som mer smugit sig på, är att detta med att jobba på distans etablerar sig allt mer i takt med att vi är fler som känner oss bekväma med att använda olika sätt att kommunicera över internet. Det som vi drömde om vad gäller distansarbete på 90-talet, blir allt mer verklighet idag och jag är så glad över att jag får vara med om den utvecklingen.

PS. Jag håller tummarna för att en ännu mer långväga kund kommer att åka till Sverige och Gotland i sommar…

En kund för livet?

Jag såg den här fantastiska videon på Mitch Jackson’s  blog Trial Lawyer Communication Tips for EVERYONE! Tack Mitch!

Jay Bear säger så många kloka och tydliga saker om sociala medier i den här videon. Jag önskar verkligen att många ska titta på den. Det finns så mycket att lära. Till exempel, ”om du säljer, då får du en kund idag – om du hjälper, då får du en kund för livet”.

Jay pratar också om sitt jobb som talare och coach. Han säger några smarta saker om det också!

Videon är på engelska, men eftersom Jay är så tydlig i sitt sätt att prata att det är ganska enkelt att hänga med även om du tycker engelska är jobbigt.