California and Sweden – similarities and differences

Short facts

  • California
  • Length
  • Area
  • Population
  • Density
  • California
  • 1.240 km
  • 423.970 km2
  • 40 million
  • 88,9 people per km2
  • Sweden
  • 1.572 km
  • 447.435 km2
  • 10 million
  • 22,7 people per km2

When people from the USA go to Sweden, they often notice that most of the Swedes can communicate in English. That’s because we learn English from an early age in school and we consume much popular culture from both the USA and England: music, tv series, and movies. One thing that separates us from many other countries is that we keep the original language and have subtitles in Swedish when we watch tv series or movies from other countries. That’s part of the reason to why Swedes, in general, know English.

Since we consume a lot of your culture, it’s natural that we in Sweden feel close to the USA in many ways. We laugh at many of your jokes. We read the news about your president, school shootings, and wildfires. We wear similar clothes.

Sweden is good at IT: Minecraft, Skype, and Spotify are three examples, but there are many more. Many IT entrepreneurs dream of going to the USA and more specific: Silicon Valley in California.

There are big differences too. For every Swede that considers getting a job in the USA, it’s a new and probably rather weird experience to realize that there’s no such a thing as free healthcare, five weeks vacation or 18 months of parental leave. We live in a society that takes more responsibility for its citizens.

We went to California in March–April this year. We were curious about what it would be like for real. Lots of what we experienced were very similar to what we are used to in Sweden, while other things surprised us.

Bigger roads

Every road has lanes in California! Also, it’s not just two lanes in each direction, it’s very often four lanes, sometimes even more. Of course, we have roads with lanes in Sweden too, but our roads are in general smaller. When we had to cross a street by foot in Millbrae, and there were four lanes in each direction, it felt like running against the clock, ”would we make it before the traffic lights turned green?”. I mean, when we go to Stockholm, which is the biggest city in Sweden, we feel safer as pedestrians. In Sweden, you find the roads with many lanes in areas more separated from where the pedestrians are.

Also, the Swedish traffic signs are better from a pedagogy point of view. It’s easier to understand and follow the Swedish signs. We did understand the traffic signs in California, and we got better at it from practicing, but when we came back to Sweden and drove on the big roads in Stockholm, we noticed the difference even more.

Drought and wildfires

Even if California is warmer than Sweden, we share the problems with drought and wildfires. California’s situation is worse than the situation in Sweden, but the issues are real also in Sweden.

2017 was the first year when the lack of groundwater started to become an acute problem in Sweden, and it got worse during 2018 because we got so little rain. This summer the farmers couldn’t get feedstuff for their animals. The queues to the slaughterhouses are longer than ever. The crop on their acres is poor. I remember reading about the farmers in California and their problems with water supply, and now we have similar problems in Sweden.

With the drought comes more wildfires. At one point, in July, we had about 100 fires going on in Sweden at the same time, which is a new phenomenon for us.

When we drove between Sonoma and Santa Rosa in early April, we saw some of the burnt areas. At first, I noticed that some of the mountains had another color, could it be after the fires? Then we came closer and passed through areas were the black remainings of trees and bushes were on both sides of the roads. When we reached Santa Rosa we passed one ward after another were all the houses were gone. Empty. Nothing. It made a significant impact. We didn’t know what to say; it was so sad to watch.

I thought a lot of that while the wildfires were active in Sweden. It’s one thing to see the forests burn down, that’s bad enough, but when the fires reach the houses where people live, it becomes much more horrifying.

Since we live on the island of Gotland, we are even more vulnerable than the rest of Sweden. We had a big wildfire in 1992, and no one wants to relive that experience.

Gotland is made up from limestone, which means that our bedrock is full of cracks so that the water runs through very quickly. We have to get better at keeping the water on Gotland. Another way is to desalinate seawater. Since 2017 we have one desalination plant at the east of Gotland, next year an even bigger desalination plant at the south-west will start to deliver fresh water in June.

Eating out

Yes, you have many fast food chains in California, but we have quite a few in Sweden as well. One thing that I noticed and appreciated is that you also have quality franchise chains which are not so common in Sweden. One example is Mary’s Pizza Shack. I thought it was a genuine original restaurant that we visited in Santa Rosa, and the Italian food was delicious. Then I found out that there are many Mary’s Pizza Shacks… Another example of a quality franchise is the Mendocino Farms Sandwich Markets: so tasty, fresh sandwiches, made of locally produced ingredients. Great concept! We had lunch at the Mendocino Farms in San José.

We ate some great meals in California, the best ones in Santa Rosa. At the same time, food culture is very similar in California and Sweden. For example, the food served at Bird & The Bottle in Santa Rosa was much like the food we get at Amarillo in Visby, Gotland.

Something that was tricky was the American way to add a tip. In Sweden we tip as something extra, to show that we are pleased with the serving staff, but it’s okay not to tip. The staff will get paid even if we don’t tip. To know that the employees depend on the tip, like in the USA, creates a more stressful relation to the payment.

I was also a bit uncomfortable with the custom to give us the bill as soon as we have said that we are pleased and want no more to be served. In Sweden, the staff is more discrete and won’t push you to leave the place once you finished your meal, as I think they did on the restaurants in California that we visited. Except that, the servants were very friendly and polite.

Make the bed

We stayed at four different places, one private house, three hotels. I never found out the bed-making logic. We make our beds the IKEA way. One sheet at the bottom, then a blanket or a cover inside a duvet cover – the kind that is like a bag. That is how they do it at Swedish hotels as well. In California, every place seems to have their own, individual way of making the bed.

Breakfast

When you stay at a Swedish hotel, the breakfast buffet is generous. You get all kinds of yogurt, granola, cornflakes, and müsli. Knackebrot, freshly baked bread loaves, and bread rolls. Smoked ham, smoked turkey, salami, a couple of cheeses. Boiled eggs, bacon, small sausages and fried potatoes. You get coffee and handful choices of tea, often loose leaf tea.

At the hotels we stayed in California, it was more like one kind of bread, fruit yogurt, marmalade, Philadelphia cheese and maybe some smoked ham. I think every place offered the possibility to make waffles. Coffee and tea bags.

In general, it’s easier to choose a healthy breakfast in Sweden.

Surfing

No, Roine and I don’t surf, but it might surprise you to know that we see surfers on the beaches of Gotland. They become a more common sight for every year. We had windsurfers already in the 70’s, and it was quite popular. Lately, we see more of wave surfers, kite surfers, SUP and even surfboards with a small motor.

The most fanatic wave surfers look for the big waves that we get during the winter storms. Hardcore surfing.

Also, we see that the surfing culture in California inspires restaurants and bars on or close to our beaches.

I Apples kvarter

Den 26 mars lyfte flyget som tog oss till USA. Vårt självklara mål var att besöka Apple i Cupertino, hallå, vi är ju Apple-nördar!

Det är svårt att hitta exakta uppgifter om hur många som jobbar för Apple i Cupertino. En siffra från 2013 är att 23.400 personer kommer att arbeta för Apple när Apple Park är klar, men mycket har ju hänt sedan dess. Då uppgavs att Apple stod för 40 procent av alla arbetstillfällen i Cupertino. Det finns också en uppgift om att Apple Park har plats för 14.200 anställda. Apple själva säger att de har 130.000 anställda i världen. Läs gärna mer om hur de värderar mångfald!

Apple Campus Infinite Loop

Entrén till Apple Campus

Från 1993 till 2017 var byggnaden vid 1 Infinite Loop i Cupertino Apples högkvarter. Steve Jobs har gått i korridorerna. En massa genier har jobbat där och jobbar där ännu, för även om Apple nu har sitt nya högkvarter vid Apple Park, används fortfarande byggnaderna vid Infinite Loop. Ja, faktum är att inte ens dessa två stora områden räcker för all verksamhet som sker inom Apple, utan det finns ytterligare lokaler spridda runt om i Cupertino.

Hela området andas Apple och det kändes storslaget att få vara på en plats som rymmer så mycket Apple-historia. Ännu bättre blev det av att vi var bjudna att äta lunch inne i personalrestaurangen. Där finns flera olika sorters mat och det var fullt av folk från många olika länder, ofta unga personer. Att sitta där på innergården och tänka på när de höll minneskonsert efter att Steve Jobs hade gått bort var förunderligt.

Samtidigt var det kul att få träffa vår kontakt och en del av ”det ouppnåeliga” blev verklighet. Upplevelsen av Apple kom ner på jorden, men på ett bra sätt.

Apple Store Infinite Loop

Glad Roine i Apple Store

Självklart gjorde vi också ett besök i Apple Store vid Infinite Loop. Som alltid trevlig personal och fin exponering av deras produkter och tjänster. När jag frågade om det fanns någon toalett pekade en personal på en till synes slät vägg? Jag gick dit lite undrande och såg att det fanns en linje i väggen, kanske gick det alltså att trycka på det som var ”vägg”? Abrakadabra, minsann var det inte en superslimmad dörr som var kamouflerad till vägg! Apples designtänk är inbyggt i väggarna.

Glad Åsa i Apple Store

Apple Park

Nu har vi alltså sett ”rymdskeppet” vid Apple Park, men bara utifrån, för ingen mer än Apples personal får komma in där. Så, tja, det var stort och runt. Vill du se den här coola byggnaden är alternativet att kolla på en bra drönarfilm, som den här som filmades i juni 2018.

Apple Visitor Center

Fina Apple Visitor Centre med sköna gångar och olivträd runt om.

Som tur var fanns också ett besökscenter precis bredvid Apple Park. Hela området andades Apple-design, tjänstvillig personal erbjöd sig att fotografera oss redan när vi närmade oss själva byggnaden.

Fotograferade av ett Apple Genius minsann!

Besökscentret innehöll en Apple Store, ett café och en utställningsdel.

I caféet kan man dricka kaffe och tja, dricka kaffe? Det var inte så stort utbud.

I utställningsdelen fanns en avskalad modell av ”rymdskeppet” och om man tittade via en iPad kunde man se fler detaljer, coolt!

Jo då, där bakom träden finns nya Apple Park…

Om man gick en trappa upp kunde man spana över till andra sidan vägen och se ”rymdskeppet” ganska bra. Suktande…

Självklart var också trapporna i Apples eleganta design

Steve Jobs garage och hans hus?

Vi planerade att åka och kolla in både det där garaget där Steve Jobs och Steve Wozniak startade verksamheten och huset där Steve Jobs bodde med sin familj, men… när vi väl var i Cupertino kändes det inte bra. Jo, vi åkte förvisso till garaget, en trist liten byggnad, men skyltarna om privat egendom osv gjorde att det bara kändes taskigt att stanna där. Därmed strök vi helt idén om att kolla in Steves hus.

Nä, det vi är intresserade av är företaget, konceptet, designen och hur Apples produkter underlättar våra liv och vårt arbete. Nu har vi fyllt på med Appleminnen som gör att vi uppskattar Apple ännu mer. Just nu värderas Apple till tusen miljarder dollar.

Roliga samarbeten ger ny energi!

Vi startade vårt företag för 25 år sedan. Wow. Det känns märkligt. Vi har alltid varit bara två personer på Stenströms och hur vi än har funderat så har vi alltid kommit fram till att vi vill vara just två, men gärna i samarbete med andra. Det betyder att vi genom åren har samarbetat med olika företag, men mer som enstaka samarbeten, inte som en kontinuerlig arbetsform.

kusinrna_kreadag

Kreadag med Kusinera

2015 började vi samarbeta mer långsiktigt med två reklambyråer: Kusinerna Kommunikation i Visby och Navii i Västerås. Det betyder att vi idag har tre ingångar till jobb, eftersom vi förstås fortfarande har egna kunder också.

Dessutom inledde jag ett samarbete med ingenjör Scott Murray i Fremont, Kalifornien. Med honom som språk- och textgranskare kunde jag leverera engelska texter om teknik. Tyvärr avbröts det samarbetet på det allra sorgligaste sättet: han blev hastigt sjuk och dog sommaren 2016. Nu samarbetar jag istället med redaktör Debbie Elicksen, Edmonton, Kanada.

Känslan av att någon annan är projektledare

Roine och jag är vana vid att det alltid är någon av oss som är projektledare. Nu är det ibland någon på Kusinerna eller på Navii som tar rollen. Det är spännande och ofta skönt, som omväxling till hur vi brukar jobba. Då kan vi fokusera på att bara göra våra bitar.

Insikten om att vi kan be andra om hjälp

När det bara är Roine och jag som jobbar med ett uppdrag, så är vi totalansvariga för hela paketet. I många fall är det jättebra, eftersom det gör att vi verkligen lär känna kunden och kan bygga förtroende. Men när vi kör fast kan det ibland kännas frustrerande att allt hänger på bara vi två.

Så sent som i våras jobbade vi med ett stort projekt tillsammans med Kusinerna och kom till ett knepigt moment där vi inte visste hur vi skulle komma vidare. Plötsligt slår det oss att samarbete ju inte bara består av att DE ber oss om hjälp, utan VI kan ju faktiskt be dem om hjälp också. Vilken uppenbarelse för två personer som är vana att klara sig själva i alla lägen!

Vi får mer beröm och uppskattning!

Roine och jag lever och jobbar tillsammans. Vi är rätt så bra på att vara snälla mot varandra och visa uppskattning, men mycket av det vi utför i jobbet är vi ju så vana vid. Vi tar mycket för givet. Dessutom är det svårt att berömma varandra allt för frikostigt inför andra, eftersom vi ju också är gifta, och därmed jäviga.

Därför är det extra roligt när vi får beröm för det vi gör i samarbete med Navii eller Kusinerna. Det är inte bara Roine och jag som går runt och kliar varandras ryggar, utan berömmet kommer utifrån och det ger energi!

Inspirerande att se hur andra gör

Sen är det självklart roligt att få inblick i hur andra företag i branschen jobbar. Det blir en måttstock för vårt eget arbete, en inspiration och något av en ”sträck på dig och höj kvaliteten”-upplevelse.

Det här kan handla både om ren produktion och hur man sköter kundkontakter.

Roligt att få jobba med nya kunder

Vi är bara två personer och vi inser att stora företag nog hellre vill lägga sina uppdrag hos företag med fler anställda. Tack vare att vi samarbetar med Kusinerna och Navii som har fler anställda, får vi nu ingångar till en del större företag.

Sen har vi ju alla våra egna kontaktnät som gör att vi får in olika kunder. När det nu är så att Kusinerna ligger i Visby och Navii i Västerås, får vi på köpet en större geografisk spridning på de jobb vi utför.

Scott Murray jobbade bland annat med rymdteknik. Debbie Elicksen minglar med Kanadas premiärminister Justin Trudeau.

Scott Murray jobbade bland annat med rymdteknik. Debbie Elicksen minglar med Kanadas premiärminister Justin Trudeau.

Samarbeta över olika tidszoner

När jag skrev tillsammans med Scott och nu när jag skriver tillsammans med Debbie, så behöver vi tänka lite extra på hur vi ska kommunicera, när vi ska kommunicera, och hur vi ska hantera dokumenten vi jobbar med. Jag måste lära mig hur en för mig ny person läser instruktioner. Vi måste tillsammans hitta sätt att bolla olika frågor med målet att skriva riktigt bra texter.

En bonus med olika tidszoner är att när jag sover, så jobbar den andre. När jag kliver upp på morgonen, ligger nattens jobb i DropBox och väntar.

Faktumet att den jag samarbetar med befinner sig i USA eller Kanada gör också att jobbet KÄNNS mer internationellt och det är bra, eftersom produkterna vi skriver om säljs på en internationell marknad.

Nya samarbeten gör att vårt företag utvecklas

Det känns som det ligger i tiden att företag jobbar tillsammans för att vinna fördelar i form av kompetens och andra resurser. Något som är kännetecknande för mig och Roine är att vi ständigt försöker lära oss nya saker och att vi alltid försöker hitta både mer effektiva och kreativa sätt att jobba. Vi försöker se varje kunds speciella förutsättningar och därför blir inte vårt jobb rutinmässigt eller upprepande.

När vi nu samarbetar med andra, så är det andra förutsättning som ändrats som gör att alla inblandade måste tänka nytt för att anpassa sig till nya arbetskonstellationer.

Summa summarum, när vi bygger nya samarbeten så utvecklas också vårt lilla duo-företag och det gillar vi!

Skandinavien ur ett Amerikanskt perspektiv

När jag coachar någon och när jag marknadsplanerar med företag försöker jag ofta få dem att spegla sig i någon eller något som liknar dem, därför att när man gör det så blir det plötsligt mycket klarare vem man själv är och vad man står för. Sådant som det annars är svårt att lägga märke till därför att det känns så självklart. Vi är hemmablinda.

Jag har med stort nöje och intresse läst bloggen som studenterna från Business in Scandinavia (Chapman University, Orange County, California) skrivit under och efter sin resa till Skandinavien och bland annat Gotland. Somligt blir så mycket tydligare. Jag har plockat ut ett par exempel här, men om du letar runt på bloggen hittar du fler tänkvärda exempel.

Yuka Tomita skriver om ”Humble Volvo”:

”Throughout the day it became clear just how much Volvo adhered to doing business the “Scandinavian Way”. When asked questions as to how Volvo compared to competitors or whether the company made superior vehicles, the response was along the lines of we’ll show you what we do, and you can make the judgment for yourself. There was no bashing of the competition, or inflation of their activities and products. In all public presentations, there was more of a simple relation of their competencies and innovations, which all gear towards improving the driving experience.”

Vi svenskar säger ofta att vi måste bli bättre på att sälja oss, våga skryta lite mer, framhäva oss och kanske drar vi till med att vi behöver bli lite mer ”amerikanska”. Men så kommer Yuka och lyfter fram ödmjukhet som en positiv egenskap för företag i Skanidinavien. Kanske hänger det ihop med att hon är från Japan och vi har ju hört i många år att den japanska och svenska kulturen har många likheter. Men tänk om det är så att ödmjukhet kan imponera på amerikanare? Att vår grej att vara ödmjuka som svenskar inte är en nackdel utan en fördel när vi möter andra kulturer där man skryter och brer på? Bara för att man gör på ett visst sätt i ett land, betyder det inte att alla i den kulturen gillar att det görs på det viset.

Jay Woraratanadharm skriver om ”Survival through Adaption”:

”In a rapidly evolving world of technology, people nowadays are doing more things on the go and utilizing their mobile devices more than ever. The result of Nordea’s new strategy namely in the form of continued profits will be unveiled in the future but I believe that they are making the right change in doing so. When we walked around the Scandinavian countries, we noted that public transportation is everywhere. People are not as likely to stop at a physical store in order to conduct their transactions or even perform inquiries.”

Jay kopplar ihop den svenska kollektivtrafiken med att det blir nödvändigare att ha lösningar för internetbank och också bank-appar i sina smartphones. Så har jag aldrig tänkt. Jo, jag har tänkt att smartphones kanske används extra flitigt av de som använder kollektivtrafik eftersom de ger något att sysselsätta sig med, men att kollektivtrafiken i sig gör att det blir mindre sannolikt att vi vill stanna här och där och uträtta ärenden, som att gå till banken, det har jag aldrig tänkt. Då kan man undra om detta flitiga kollektivtrafikåkande i förlängningen faktiskt gör att vi svenskar blir bättre på att utveckla appar till smartphones?

Scott Shaffstall skriver om ”Green Tech? Try Green Culture”:

”These countries and cultures are not perfect. But this, to us, is a somewhat smarter world, a somewhat better world. It is a world that many around the globe could learn from. As business students, we too often focus on profits and on… profits. But if you cannot look your fellow man in the eye and be proud of what you do, if you cannot look around your cities and wilds and see that your grandchildren will enjoy the same splendors that you have… then how are you really profiting at all?”

Scott och Jeff skulle undersöka närvaron av grön teknologi under sin resa i Skandinavien och upptäckte att det snarare handlar om att hela den skandinaviska kulturen genomsyras av ett grönt tänkande. Det här gör mig lite stolt! Jag tror att vi som bor här oftare tänker på det som inte fungerar och funderar över hur det ska kunna göras bättre och glömmer bort att sträcka på oss för det som redan har åstadkommits. Vi är faktiskt ganska bra på att tänka grönt här i Sverige och möjligen ännu lite bättre just på Gotland!

Jessica Price skriver om ”Scandinavia Adventure: Endless Summer Daylight and Meat and Potatoes”:

”The passageways were dark and the steps were thin and there was rarely any light. What was unique about this experience was that there were no rules or regulations. Staff members weren’t even on hand. Rather, there was a small sign that said “Climbing these passageways is at your own risk.” How awesome, we had the freedom to explore! It was eye-opening to me and it was a little weird not having someone watch over me. I felt like a kid again! I noticed that throughout Scandinavia there was a freedom to explore.”

Jessica upptäckte Visby innerstad på egen hand och blev förtjust över att hon kunde klättra upp i kyrkoruiner utan att vara övervakad. Hon gör reflektionen att man inte törs släppa folk så fritt i USA av rädsla för att bli stämda. Men här litade vi på att hon kunde ta ansvar för sig själv. Jag blir varm i hjärtat när jag läser det!

Läs gärna vidare i bloggen på egen hand och hitta dina egna guldkorn och insikter!