Vad är det för vits med iPads?

24 augusti, 2017/0 Kommentarer/i Apple, Företagande, Ipad /av Åsa

Apple lanserade sin första iPad i april 2010. Mottagandet var ljummet jämfört med när världen skådade den första iPhonen. Vad var det här för en ny pryl, en stor iPhone? Vad är det för vits med den? Det verkar som att den här misstänksamma attityden fortfarande hålls vid liv, trots att många tycker att den är användbar.

Microsoft släppte sin ”iPad-dödare”, Surface som är som en hybrid av bärbar dator och pekskärm. Vissa hyllade den här lösningen, ”äntligen ett sätt att kombinera kontorsarbete på tangentbord med en tryckkänslig skärm” och de log mot Apple’s iPad därför att den ju bara var en tryckkänslig skärm. (Fast, Surface har inte blivit någon succé)

Jag har aldrig förstått det sättet att tänka. För att tänka så måste man tro att arbeta är samma sak som att använda tangentbord och Microsofts Office-program. Det är så snävt tänkande! Arbete består av så mycket mer än att bara skriva texter, skapa kalkylark eller presentationer för projektor.

Många använder iPad i sitt arbete

Den intressanta frågan är: hur kan vi på bästa sätt använda iPadens tryckkänsliga skärm? Det visar sig att många har hittat smarta sätt att använda iPaden. Jag har sett många små butiker som använder iPad och iZettle som sin kassafunktion. Jag har sett när fiberföretagets anställda gått runt i terrängen för att planera var fiberkabeln ska läggas ner, genom att använda kartor på en iPad. Jag känner också till hur grävmaskinsoperatörer använder kartor på iPads för att kontrollera sin position men också till att ta fotografier för att dokumentera jobbet de utför.

Det verkar som att iPaden fungerar alldeles utmärkt i de situationerna. Jag slår vad om att det finns många fler sätt att använda iPads som jag inte känner till.

Jag skaffade min första iPad på hösten 2010 och min sista iPad är en iPad Pro som jag köpte förra året. Jag älskar mina iPads och särskilt min iPad Pro. Jag använder iPad när jag läser böcker, rapporter och tidningar. Jag tycker det är toppen att jag kan markera ett ord och enkelt slå upp vad det betyder i det inbyggda lexikonet. Jag gillar också att, beroende på vilken app jag använder, jag kan markera ut ord och skriva noteringar, både för hand eller med tangenterna och att jag kan ändra storleken på bokstäverna.

Det jag älskar mest är att jag kan teckna och måla på min iPad och när den stora iPad Pro kom, så höjden den kvalitetsnivån. När jag använder Apple Pencil tillsammans med min iPad Pro kan jag teckna med precision och resultat blir högupplöst så att jag kan använda bilderna professionellt i trycksaker eller när jag designar skor eller väskor – som är min hobby.

Stor skärm – ännu mer kul att använda!

När jag fick min iPad Pro 12,9” så var storleken mycket större än på mina andra iPads. Å ena sidan betyder det att den kräver mer utrymme när jag ska till ett möte eller är på resa, å andra sidan har det aldrig varit ett problem. Men den större storleken kan förstås krångla till det för en del och en av fördelarna med mindre iPads är att de är så små att de ryms också i ganska små väskor.

Men fördelen med den stora skärmen är att det blev så mycket enklare att jobba med detaljer när jag tecknar och målar. När jag läser standarddokument i A4-storlek är det nästan som att läsa dem på papper. Den stora skärmen bjuder också in andra att ta del av vad skärmen visar – det blir smart att lägga ut den på bordet under ett möte med några personer, därför att nu är skärmen stor nog för att man ska kunna se även med lite avstånd. Det här är praktiskt när jag till exempel skapar mind-maps under ett möte.

Office-programmen, hur blev det med dem?

Jag föredrar att använda Apples program: Pages, Numbers och Keynote, men jag använder också Microsofts Word, Excel och PowerPoint, men bara när ett uppdrag kräver det. Mitt råd till alla är att använda Apples appar därför att det följer med så många fördelar, jämfört med att använda Microsofts appar; allt som kommer från Apple fungerar så smart tillsammans.

Ett exempel är när Pages på iPad, då sparas dina dokument på iCloud. Om du använder Microsoft Word sparas dina dokument i OneDrive. Jag har använt båda dess molnlösningar och anser att iCloud är mer pålitligt. Jag har också frågat andra om OneDrive och det verkar som att de också tycker att OneDrive är mindre pålitligt och lite svårare att använda. Jag skulle kunna skriva mer om varför du ska använda Apples appar, men det skulle bli tillräckligt mycket för att skriva ett helt annat blogginlägg.

En fantastisk arbetskompis

Vad jag vill att du ska veta är att iPad är en fantastisk arbetskompis på så många sätt och fördelen är inte att du just kan skriva texter på den, det är alla de där andra fantastiska, roliga och användbara sakerna du kan göra med den. De som du inte kan göra, eller göra lika enkelt på din dator.

Världen närmar sig Gotland!

24 augusti, 2017/0 Kommentarer/i Affärsutveckling, Företagande, Globalt, Internet, Samarbete /av Åsa

Rubriken är förstås lite fel, Gotland är en del av världen, så för att världen på riktigt skulle kunna ha ett avstånd till Gotland, krävs att ön skjuts ut i rymden. Men, ni förstår kanske vad jag syftar till? På många sätt kommer vi närmare andra länder och därmed människor som bor på olika ställen runt om på vår planet.

Det som vi först tänker på är kanske att det kommer hit turister från andra länder och det är något som kommer att bli än mer tydligt när den nya kryssningskajen invigs nästa år. Men det kan också handla om att gotländska företags produkter levereras ut i världen.

Flera av oss har kontakter med personer i andra länder och ofta via sociala medier, som Facebook, och på det sättet sker ett informationsutbyte. Om man tar detta informationsutbyte ett steg längre, kan det leda till att vi samarbetar med personer i andra länder.

Det är också vanligt att vi läser nyheter publicerade online av olika tidningar runt om i världen – tänk om journalistik och tidningsartiklar skulle kunna bli en av Gotlands exportprodukter?

Jag skulle gärna vilja påminna om att möjligheterna att jobba globalt med Gotland som utgångspunkt, blir allt större för var dag. För oss som är verksamma på just Gotland, är det tacksamt att kunna hitta vägar till att jobba med en större marknad.

När kryssningsturisterna går i land!

2018 invigs den nya kryssningskajen i Visby och då räknar man med att antalet kryssningsgäster ökar från nuvarande 60.000 per år till 150.000. Genom att det då blir enkelt att ta sig in till land kommer tiden som kryssningsgäster befinner sig på Gotland att öka och det gör att möjligheten att ta sig runt på Gotland förbättras. Om kryssningsbåtarna innan mest varit en angelägenhet som rört Visby, så innebär kryssningskajen att så gott som hela Gotland kan vara med och ta emot dessa gäster. Eller, vara med och tjäna pengar på kryssningstrafiken.

Redan idag är det många inom besöksnäringen som ger information på fler språk än svenska, men fortfarande saknas mycket information på engelska, tyska, finska, italienska med flera språk. Och nej, Google translate är ännu inte tillräckligt bra för att upplevas som ”god kundservice”, tyvärr. Tänk dig själv att du är en italienare som reser runt på en kryssningsbåt och är nyfiken på vad som finns att göra på Gotland: vilken information kommer du att läsa först? Den som är på ditt modersmål, den som är på engelska eller den som är på svenska? När jag ställer frågan så här är förstås svaret givet, men trots det är det inte självklart att tänka så här för företag i besöksnäring, handel och transport. Än så länge kan man få konkurrensfördelar genom att ha information på flera olika språk.

Om du dessutom ser till att det finns information på flera språk om din verksamhet på internet, då kan nyfikna och intresserade besökare hitta det du erbjuder långt innan det är dags att gå i land på den nya kajen i Visby.

Skulle det gå att sälja dina varor eller tjänster till andra länder?

Det finns flera gotländska företag som exporterar sina varor till andra länder idag, men det skulle antagligen kunna vara många fler. Allt som går att skicka med rimligt stora paket är enkelt att sälja till andra länder. Jobbar du med större saker, snackar vi kanske containrar, men allt som går att transportera till andra länder bör ju gå att sälja dit också. Okej, det kan finnas lagliga hinder för vissa produkter, men i princip.

Sälja tjänster då, går det? Digitala tjänster går självklart att exportera, det ligger i dess innersta väsen att de inte låter sig hindras av landsgränser. Men andra tjänster som mer handlar om informationsutbyten som juridiska tjänster, coaching, programmeringstjänster, översättningstjänster, texttjänster, research, arkitekttjänster… de borde också passa för export. Vi på Stenströms har vid ett tillfälle gjort ett webbuppdrag för en kund i Kalifornien. Det gick bra och var roligt! Vi skulle gärna göra fler sådana uppdrag.

En del varor och tjänster behöver mycket personlig insäljning – ju viktigare det är att kunden har förtroende för företaget eller personen som säljer något, desto tyngre väger personlig försäljning. Omvänt, ju mindre risk som är förknippad med att köpa en viss produkt, desto snabbare kan vi fatta ett köpbeslut på till exempel en webbshop.

Oavsett vilka av dina produkter det är som du tror skulle kunna gå att sälja utomlands, kan en början vara att ha information på engelska på din webbplats. Eller, varför inte en webshop på fler språk än svenska, om du säljer lätt-paketerade produkter? Jag undrar hur många av öns alla webbutiker som får skicka sina varor utomlands? Det borde vara ganska många.

Samarbeta med personer i andra länder

Jag känner till minst en uppfinnare på ön som samarbetar i ett internationellt nätverk med att ta fram nya tekniska lösningar. Det är ju så enkelt att samarbeta med hjälp av internet att det inte längre spelar någon roll om din kollega finns i samma hus, på fastlandet, i Spanien eller Kina. Det enda som möjligen kan vara en nackdel är tidszonerna, som gör att man kan behöva ha Skype-möten eller chatta på sena kvällar eller tidiga morgnar. Samtidigt är det lite härligt att man kan skicka iväg en grej vid arbetsdagens slut, som sedan kollegan med jobbar vidare med under natten, så att allt är klart när man börjar nästa arbetsdag.

Vi på Stenströms samarbetar ibland med programmerare i andra länder och även med en ingenjör i Portland, Oregon, USA – Malcolm Manness. Han hjälper mig att granska och höja nivån på engelska texter om teknik. Precis som när du nätverkar lokalt för att lära känna samarbetspartners och kunder, tar det tid att bygga ömsesidigt förtroende. Det underbara är när du en dag inser att du behöver hjälp för att utföra något och du kommer på att du redan har en person i ditt nätverk som kan hjälpa dig. Troligen har ni då lärt känna varandra därför att ni har haft ett gemensamt intresse eller en gemensam vän. Men för att komma så pass långt, krävs förstås att du är öppen för nya kontakter.

Exportera journalistik?

Något jag undrar över är om inte våra lokala tidningar skulle satsa på att skriva artiklar på fler språk. Många runt om i världen är intresserade av Gotland eftersom vi är ett besöksmål. Tänk om de kunde hitta artiklar på engelska om exempelvis Gotlandsruss, vikingar, konstnärsveckor och musikevenemang? Eller kanske artiklar som tar upp frågor som personer på liknande platser – typ öar med turism – kan vara intresserade av, tänk vattenhushållning, transporter eller belastning på sjukvård? När vi söker information om olika saker så googlar vi ju idag.

Jag har själv varit på vippen att skriva minst en artikel om samhällsservice på Gotland, därför att en person i USA var intresserad av hur olika saker sköts här. I ett läge då de lokala tidningarna lever i en ganska osäker tillvaro, skulle det kanske vara idé att höja blicken och fundera över hur vårt lokala kan vara intressant också utomlands, och om det går att tjäna pengar på sådana artiklar?

Tänk att kunna resa Västervik–Visby–Ventspils på en halvtimme!

22 september, 2016/i Företagande, Framtid, Inspiration, Östersjöregionen, Resa /av Åsa

Det Almedals-seminarie som påverkade oss mest handlade om Hyperloop One och planerna att förbinda Stockholm och Helsingfors, så att man kommer att kunna resa den sträckan på 28 minuter.

Vad är då en Hyperloop? Tänk rörpost fast mycket större, med möjlighet att transportera både människor och gods.

Kommer det inte att gå rysligt fort? Jo, självklart! Tänk dig att du sitter i ett flygplan, plockar loss vingarna och transporteras genom ett rör, i samma hastighet som du hade gjort om du flugit med planet.

Om du tycker att det låter spännande och intressant har vi samlat ihop några videoklipp.

Här är Hyperloop One:s egen video om projektet Stockholm–Finland:

Vill du se seminariet från i somras så kan du kolla här – klippet är på en timme, men en intressant timme!

En Hyperloop till Gotland?

Vi vill gärna att Gotland hänger med på det här! Varför inte en Hyperloop mellan Västervik, Visby och Ventspils (Lettland)? Tänk själva, om det blir en sådan här förbindelse mellan Stockholm och Helsingfors, som i sin tur bygger tunnel till Tallinn, så behöver vi ju knyta ihop cirkeln och då gärna i nivå med Gotland, så att inte all aktivitet sker längs ytterkanterna av Östersjön. Eller hur?

Som tur är finns det ännu lite tid att anmäla sitt intresse till Hyperloop One! Läs mer om hur det går till på den här sidan. Nu väntar vi bara på att Region Gotland syr ihop en anmälan tillsammans med Västervik och Ventspils.

Hyperloop One kommer att ändra på hur vi förflyttar oss

Slutligen har vi hittat ett reportage från Hyperloop Ones kontor i Los Angeles, där det också är lite historik om olika transportmedel.

Roliga samarbeten ger ny energi!

22 september, 2016/i Affärsutveckling, Företagande, Inspiration, Kalifornien, Kulturer, Nätverk /av Åsa

Vi startade vårt företag för 25 år sedan. Wow. Det känns märkligt. Vi har alltid varit bara två personer på Stenströms och hur vi än har funderat så har vi alltid kommit fram till att vi vill vara just två, men gärna i samarbete med andra. Det betyder att vi genom åren har samarbetat med olika företag, men mer som enstaka samarbeten, inte som en kontinuerlig arbetsform.

Kreadag med Kusinera

2015 började vi samarbeta mer långsiktigt med två reklambyråer: Kusinerna Kommunikation i Visby och Navii i Västerås. Det betyder att vi idag har tre ingångar till jobb, eftersom vi förstås fortfarande har egna kunder också.

Dessutom inledde jag ett samarbete med ingenjör Scott Murray i Fremont, Kalifornien. Med honom som språk- och textgranskare kunde jag leverera engelska texter om teknik. Tyvärr avbröts det samarbetet på det allra sorgligaste sättet: han blev hastigt sjuk och dog sommaren 2016. Nu samarbetar jag istället med redaktör Debbie Elicksen, Edmonton, Kanada.

Känslan av att någon annan är projektledare

Roine och jag är vana vid att det alltid är någon av oss som är projektledare. Nu är det ibland någon på Kusinerna eller på Navii som tar rollen. Det är spännande och ofta skönt, som omväxling till hur vi brukar jobba. Då kan vi fokusera på att bara göra våra bitar.

Insikten om att vi kan be andra om hjälp

När det bara är Roine och jag som jobbar med ett uppdrag, så är vi totalansvariga för hela paketet. I många fall är det jättebra, eftersom det gör att vi verkligen lär känna kunden och kan bygga förtroende. Men när vi kör fast kan det ibland kännas frustrerande att allt hänger på bara vi två.

Så sent som i våras jobbade vi med ett stort projekt tillsammans med Kusinerna och kom till ett knepigt moment där vi inte visste hur vi skulle komma vidare. Plötsligt slår det oss att samarbete ju inte bara består av att DE ber oss om hjälp, utan VI kan ju faktiskt be dem om hjälp också. Vilken uppenbarelse för två personer som är vana att klara sig själva i alla lägen!

Vi får mer beröm och uppskattning!

Roine och jag lever och jobbar tillsammans. Vi är rätt så bra på att vara snälla mot varandra och visa uppskattning, men mycket av det vi utför i jobbet är vi ju så vana vid. Vi tar mycket för givet. Dessutom är det svårt att berömma varandra allt för frikostigt inför andra, eftersom vi ju också är gifta, och därmed jäviga.

Därför är det extra roligt när vi får beröm för det vi gör i samarbete med Navii eller Kusinerna. Det är inte bara Roine och jag som går runt och kliar varandras ryggar, utan berömmet kommer utifrån och det ger energi!

Inspirerande att se hur andra gör

Sen är det självklart roligt att få inblick i hur andra företag i branschen jobbar. Det blir en måttstock för vårt eget arbete, en inspiration och något av en ”sträck på dig och höj kvaliteten”-upplevelse.

Det här kan handla både om ren produktion och hur man sköter kundkontakter.

Roligt att få jobba med nya kunder

Vi är bara två personer och vi inser att stora företag nog hellre vill lägga sina uppdrag hos företag med fler anställda. Tack vare att vi samarbetar med Kusinerna och Navii som har fler anställda, får vi nu ingångar till en del större företag.

Sen har vi ju alla våra egna kontaktnät som gör att vi får in olika kunder. När det nu är så att Kusinerna ligger i Visby och Navii i Västerås, får vi på köpet en större geografisk spridning på de jobb vi utför.

Scott Murray jobbade bland annat med rymdteknik. Debbie Elicksen minglar med Kanadas premiärminister Justin Trudeau.

Samarbeta över olika tidszoner

När jag skrev tillsammans med Scott och nu när jag skriver tillsammans med Debbie, så behöver vi tänka lite extra på hur vi ska kommunicera, när vi ska kommunicera, och hur vi ska hantera dokumenten vi jobbar med. Jag måste lära mig hur en för mig ny person läser instruktioner. Vi måste tillsammans hitta sätt att bolla olika frågor med målet att skriva riktigt bra texter.

En bonus med olika tidszoner är att när jag sover, så jobbar den andre. När jag kliver upp på morgonen, ligger nattens jobb i DropBox och väntar.

Faktumet att den jag samarbetar med befinner sig i USA eller Kanada gör också att jobbet KÄNNS mer internationellt och det är bra, eftersom produkterna vi skriver om säljs på en internationell marknad.

Nya samarbeten gör att vårt företag utvecklas

Det känns som det ligger i tiden att företag jobbar tillsammans för att vinna fördelar i form av kompetens och andra resurser. Något som är kännetecknande för mig och Roine är att vi ständigt försöker lära oss nya saker och att vi alltid försöker hitta både mer effektiva och kreativa sätt att jobba. Vi försöker se varje kunds speciella förutsättningar och därför blir inte vårt jobb rutinmässigt eller upprepande.

När vi nu samarbetar med andra, så är det andra förutsättning som ändrats som gör att alla inblandade måste tänka nytt för att anpassa sig till nya arbetskonstellationer.

Summa summarum, när vi bygger nya samarbeten så utvecklas också vårt lilla duo-företag och det gillar vi!

Hur står det till med den Digitala Kompetensen?

22 september, 2016/7 Kommentarer/i Affärsutveckling, Företagande, Innovation, Internet, IT & bredband, Kulturer /av Åsa

På sjuttiotalet var datorer något som nördar pysslade med, på åttiotalet började DOS sätta spår på arbetsplatser och i skolor och på nittiotalet började vi på allvar använda datorer. Efter milleniumskiftet var internet och mobiler en självklarhet och under tiotalet har sociala medier, framför allt Facebook, etablerat sig som en ny plattform för vår kommunikation.

Men det finns de som bromsat sig genom alla dessa år och som av tidsbrist eller olust aldrig lärt sig att bli bekväma med vare sig datorer, mobiler eller internet. För oss som redan från slutet av åttiotalet vinnlagt oss om att lära oss så mycket som möjligt för att det gjort vårt arbete och vardag så mycket enklare och roligare, har kunskapen kommit i små steg allteftersom. Vi har vuxit ihop med den digitala utvecklingen. För de som bromsade blir avståndet till den digitala världen större för varje utvecklingssteg som de inte hakar på – det är en ganska skrämmande tanke.

Vad händer om dessa bromsande personer sitter i styrelsen för företag? Enligt en artikel i Dagens Industri Digital saknar åtta av tio styrelsemedlemmar digital kompetens.

”Digitaliseringen kullkastar bransch efter bransch. Men bara en bråkdel av börsjättarnas styrelsemedlemmar besitter digital kompetens. ”På företagssidan ligger Sverige jättelångt efter”, säger digitaliseringsexperten Sara Öhrvall.”

Sara fortsätter:

””Att styrelsen helt saknar den kompetensen kan bli ett problem. Dels för att styrelsen inte ställer rätt frågor till ledningen, dels för att ledningen inte får gehör för stora investeringar som krävs. Man sätter heller inte fokus på rätt frågor att diskutera”, säger Sara Öhrvall.”

Vad är då digital kompetens?

Enligt Wikipedia: Digital kompetens kan definieras som förmåga att kunna använda Internet och digital teknik för att stödja det egna yrkesutövandet.

Enligt Digitaliseringskommisionen: ”Att vara digitalt kompetent är att vara bekväm i digitaliseringen, som den definieras av digitaliseringskommissionen ovan, och att kunna hantera omvälvningen som digitaliseringen innebär i alla delar av livet utan alltför stora svårigheter.”

Digital kompetens innebär att ha:

de kunskaper som behövs för att inhämta, kommunicera, interagera och producera digitalt,
de färdigheter som behövs för att använda digitala verktyg och tjänster,
förståelse för den omvälvande kraft som digitaliseringen innebär i samhället
motivation att lära mer om möjligheterna, hindren och bristerna.

Att vilja ta klivet in i i den digitala världen, men inte kunna…

Vi fick en gång en förfrågan om att hjälpa en kund med hemsida, sociala medier och lite annat som hade med hens datorer att göra. Den här personen var välutbildad, satt på fina, höga styrelseposter och har gjort en strålande karriär. Men dessvärre missade hen den digitala utvecklingen och hade dessutom utvecklat en aversion mot allt detta.

Vi kom till en punkt där vi fick avbryta uppdraget. Det gick inte att kommunicera med en person som å ena sidan behövde massor av hjälp med just det digitala, men som å andra sidan inte ville skaffa sig ens de grundläggande kunskaper om det digitala. När personen dessutom kände sig osäker på grund av den kunskapsbristen och då tog hjälp av någon bekant som möjligen hade en aning mer kunskap om det digitala, men på 90-talsnivå, så skar det sig ordentligt. Med övermogna argument försökte hen ha synpunkter på våra nutidsanpassade förslag och det gick inte ens att diskutera. Eller jo, vi försökte förstås, men på grund av den digitala rädslan hos den här personen så klarade vi inte att etablera förtroende och utan förtroende kan vi inte genomföra uppdrag. Så vi avbröt.

Det här är en sorglig historia, för den här personen har fortfarande samma låga digitala kompetens och alla sina fina, höga maktpositioner. Hen skulle fortfarande behöva hur mycket hjälp som helst, men har en sådan misstänksam grundinställning att jag inte förstår hur det skulle gå till.

Det är också förvånande att man kan nå så långt i karriären utan att ha ta klivet in i den digitala världen. När jag då läser artikeln i Dagens Industri Digital och förstår att åtta av tio styrelseledamöter i börsbolagen är ungefär likadana, då blir jag rädd.

Digital kompetens och nyfikenhet går hand i hand

För att leva och verka i ett digitalt samhället krävs att vi är öppna för att ständigt lära oss nytt. Facebook uppdateras och förändras, våra datorers och smartphones operativsystem uppdateras och förändras, hur vi betalar en kompis förändras, hur vi håller kontakt med våra barn förändras, hur vi söker kunskap förändras – jag kan göra listan hur lång som helst. Man behöver inte lära sig allt om allt, men vara beredd på att snabbt lära sig det som behövs för de olika situationer vi befinner oss i.

Ett exempel på baskunskap som underlättar vår arbetssituation är om våra kunder använder molntjänsten DropBox – då kan både vi och kunden ha en gemensam mapp som båda kommer åt och som båda kan lägga dokument i eller hämta dokument från. Vi slipper leta i e-posttrådar efter dokument i rätt version.

Ett annat exempel är om kunden är bekväm med att chatta via Facebook Messenger, så mycket enklare det blir om jag behöver ställa en kort fråga och jag ser att kunden är online!

I ett allt mer miljömedvetet samhälle är det också bra om vi kan spara på papper – hur självklart är det för dig att lägga över ett dokument på iPaden istället för att skriva ut det när du ska läsa det? Om du använder exempelvis appen GoodReader så går det utmärkt att lägga till kommenterar och göra andra slags noteringar i dokumentet.

Det finns många fler exempel på hur man kan underlätta sin arbetsdag med digitala lösningar: använda digital delningsbar kalender, skissa digitalt så att bilderna går lätt att dela eller lägga in i andra dokument, skriva texter som är kopplade till en molntjänst – i mitt fall iCloud, andra väljer exempelvis Google Docs, vilket gör att jag kan förflytta mig mellan olika datorer och enheter och fortfarande skriva på samma text.

Idag är det nästan självklart för de flesta företag att de också har en sida på Facebook, men hur ska en företagsledare förstå vitsen med det om hen inte själv använder Facebook och har lärt sig hur det går till där? Det är lätt att säga att ”nu ska vi använda sociala medier för att marknadsföra oss”, men om man inte sett till att lära sig sociala medier genom egen erfarenhet, så kan det bli svårt. Ännu värre om ett företag faktiskt gör en rejäl satsning på sociala medier, medan VD:n fortfarande tar avstånd.

Tack vare internet har vi fått tillgång till hela världen på ett helt nytt sätt och det är flera företag som gärna vill jobba internationellt. Vi har sett flera unga framgångssagor som Minecraft, Spotify och Skype – där handlar det om personer som har en naturlig och självklar relation till internet och datorer. Men om man inte är purung och inte har en sådan självklar relation till internet och datorer, är det kört då?

Nej, det är det inte. En del som är i vår ålder, födda på 60-talet, försöker skylla på åldern när de säger att de inte kan något om internet eller datorer. Det imponerar inte på oss. Det handlar inte så värst mycket om ålder, utan till största delen om attityd. Om du inte vill lära dig och skaffa dig digital kompetens, ja då är det ditt beslut. Men för så gott som alla som vill lära sig och bli digitalt kompetenta finns det massor av möjligheter.

Är du företagare med en bolagsstyrelse är det kanske dags att fundera över om ledamöterna besitter en bra mix för att möte framtidens utmaningar. Det vore väl kul att kunna säga att ”i vår styrelse har åtta av tio digital kompetens”?

Inspireras av Guy Kawasaki

14 november, 2015/i Företagande, Innovation, Inspiration, Varumärke /av Åsa

Att det är viktigt att jobba med sitt varumärke vet nog de flesta idag, men hur gör man? Guy Kawasaki är en man som har jobbat mycket med varumärken eller branding. Det här bildspelet är en enkel genomgång av hur man jobbar med sitt varumärke. Inga konstigheter, bara enkel klokskap. Det behöver inte vara svårare än så här när Guy förklarar.

The Art of Branding by Guy Kawasaki from Guy Kawasaki

Han berättar lite mer om varje bild på sin Linkedin-sida.

Jag har känt till Guy Kawasaki sedan 80-talet eftersom jag är ett Apple-fan och Guy under en period var Apple’s Chief Evangelist. Jag har läst hans bok The Macintosh Way som handlar om den tiden och den gav mig många igenkännande leenden, eftersom jag ju var en del av historien som en av många Apple-användare. Vill du läsa boken finns den gratis att ladda ner som pdf.

Senare har jag läst boken Enchantment som handlar om hur man hänför sina kunder. Det jag gillar med Guy är att det aldrig handlar om att tvinga sig på folk med sina erbjudanden, utan helst ska folk bli så förtjusta att de verkligen längtar att få köpa det du erbjuder. Jag gillar när folk kommer självmant.

Hans ständigt vänliga attityd imponerar på mig. Jag har skrivit e-brev till honom ett par gånger och han har svarat på de flesta e-breven. Dessutom svarar han så att det märks att han har läst vad jag har skrivit. Hur många kända personer gör det?

Som avslutning på detta hyllnings-blogginlägg kommer här en TED-föreläsning med Guy, The Art of Innovation. Enjoy!

Arenan är ett av Gotlands viktigaste projekt

30 oktober, 2015/i Företagande, Hemsidor, Marknadsföring, Sponsoring /av Roine

Jag tränar och tävlar i bowling, ibland kallas den med all rätt för gubbsport. Vi spelar i fastlandsserien och åker ofta Nynäs-båten på helgerna under vinterhalvåret. Jag gillar det mycket. Inte för att det är så roligt att stiga upp i ottan och åka bil till stan och sen båt i tre timmar. Jag gillar att tjuvlyssna på och skratta med alla ungdomar som är på väg till en match eller turnering. De är fantastiska trots att de stör lite grann när man ska försöka vila.

De är så fulla av liv och så förväntansfulla på hur det ska gå. Dem är glada och uppspelta. De har ofta lika kläder på sig. De gillar varandra och kramas och leker hela båtresan. Om de förstås inte är i junioråldern för då är de mest sköna killar och tjejer som hänger med varandra runt en grej som är viktig för dem. Idrotten.

På båten finns förstås också massor av härliga tålmodiga ledare. Min kompis Jonas som tränar innebandy-grabbar i Visby IBK är precis den där typen av människa som passar som ungdomsledare. Helt cool, helt lugn och har full koll på allt från superhunger till akuta toa-besök.

Jag blir också glad när jag ser att det finns sponsorer. Företagare på Gotland som fattar grejjen med att sponsra lag deras anställda är engagerade i. Företag som kan se längre än till standardiserade strategiplaner för sponsorsamarbete. När fotbollstjejerna är fullklottrade med logotyper från gotländska företag vet jag att det är lättare för föreningen att få ekonomin att gå ihop och större chans att barn från alla samhällsklasser kan vara med.

Modern arena med bland annat 1.500 sittplatser och O‘Learys första restaurang med liveidrott.

Min kappelshamns-kompis Paul Dino Larsson har också fattat grejjen med ungdomar, idrott och att investera i framtiden. Som ägare till ICA Maxi Visby har han gått in som huvudsponsor till den nya arenan som i och med detta fick namnet ICA Maxi arena. Dino är också en viktig sponsor i flera av Gotlands elitföreningar.

Jag är också glad för att våra politiker vågade satsa på en ny arena trots tuffa tider. Det var viktigt att det blev en så här bra modern framtidssäkrad arena och inte bara en ny enkel sporthall.

Det är för ungdomarna på Gotland som den nya arenan är så viktig.

Och jag är stolt över att få varit med och bidraget lite grann.

Vad förväntar sig kommande gäster av din webbplats?

23 augusti, 2015/i Apple, Facebook, Företagande, Gotland, Hemsidor, iPhone, Landsbygdsutveckling, Marknadsföring, Resa, Smartphones, Sociala medier, Turism, Wordpress /av Åsa

Gotlands officiella turistinformation – gotland.com

Besöksnäringen växer i hela Sverige och här på Gotland utgör den en mycket viktig del av den lokala ekonomin. Transportföretag, boendeanläggningar, hotell, restauranger, caféer, muséer, gallerier, eventföretag och många fler är beroende av att gästerna hittar hit. De företagen anlitar i sin tur hantverkare, marknadskonsulter, fotografer, revisorer, banker med flera. Sammantaget är det många anställda som får sin lön tack vare besöksnäringen och som därmed får pengar att konsumera här på ön. Med andra ord: alla vi som bor på Gotland kan glädjas åt att ett ökande antal besökare hittar hit varje år.

TripAdvisor – tripadvisor.se

Hur hittar de hit? Vi kan med säkerhet säga att internet spelar en stor roll för de flesta besökare. Man googlar, kollar in turistinformation, googlar lite till för att hitta ställen som känns speciella att bo på och besöka. Väldigt ofta googlar man via sin iPhone eller smartphone. När man har hittat ett ställe man gillar kollar man förstås in deras webbplats, men man söker också efter tidigare gästers recensioner av stället, exempelvis via TripAdvisor. Om man gillar en viss stugby eller restaurang kanske man också vill förbereda semestern genom att gilla deras Facebook-sida – så att man får se lite vad som händer innan man är på plats. Kanske vill man också följa en butik på Instagram eller följa ett företag som erbjuder upplevelser på YouTube? Man vill helt enkelt peppa sig själv med ännu lite inspiration innan resan. Kanske behöver man också ställa någon fråga och passar smidigt på att göra det via ett företags Facebooksida.

Appen Öppet Gotland – ett smart sätt att kunna upplysa om sina öppettider!

Under vistelsen på ön fortsätter googlandet när man ska åka på utflykt, kanske har man till och med skaffat appen Öppet Gotland för att se vilka ställen som har öppet just den dag man är på en plats och då har man nog också Gotlandsguidens app för att hitta information om olika besöksmål. Självklart använder de kart-appar för att hitta till olika platser på Gotland. På alla iPhones är Apples kart-app förinstallerad och eftersom väldigt många besökare har just iPhones kan vi anta att väldigt många använder just Apples kart-app. På smartphones i övrigt är det sannolikt Googles kartapp som gäller.

Det här är helt vanligt beteende idag och många av dem som kommer hit talar andra språk än svenska. Ett minimum för alla företag i besöksnäringen borde vara att också tillhandahålla information på engelska på internet, gärna ytterligare ett par språk.

Hur ser då verkligheten ut?

Det finns många företag på Gotland som har riktigt bra webbplatser, men tyvärr är det också många webbplatser som inte alls håller måttet. En del är så urgamla att de inte är mobilanpassade – d.v.s. de blir pyttesmå om man kollar på dem i en iPhone/smartphone och det hjälper inte att man kan förstora upp skärmbilden, det blir bara svårt att navigera sig runt på sidan och att pricka rätt när man försöker klicka sig vidare. Vad som är riktigt illa är att Googles sökmotorer klassar icke-mobilanpassade sidor som mindre relevanta än sidor som är mobilanpassade (eller responsiva som är det korrekta uttrycket). Det gör att dessa sidor får några poäng färre när sökmotorn rangordnar olika webbsajter.

Andra har inte kommit igång med en professionell Facebook-sida för företaget (eller har av någon underlig anledning skapat ett nytt personkonto på Facebook som de använder som företagssida – inte bra, då kan man inte dra nytta av möjligheter till marknadsföring och en massa mer bra saker), eller så har de en sida som de knappt bryr sig om, eller så har de en sida, men knappt någon vet om att den finns. Det skulle ju vara väldigt mycket enklare om det stod på hemsidan att det finns en Facebooksida. Ungefär det samma gäller för Instagram, Youtube och andra sociala medier.

En del företag har blivit recenserade på TripAdvisor, men de har inte själv krävt rätten till informationen om företaget, så det är helt upp till den recenserande besökaren att fylla i vad som gäller för ditt hotell eller restaurang. Hallå? En gäst kan ju skriva vad som helst??? Självklart ska alla ta så mycket kontroll det går över sin information på TripAdvisor, likaså vara vaksam på de recensioner som kommer – kanske innehåller de tips på hur servicen kan bli bättre, kanske finns det anledning att lämna en förklaring?

Jag tycker att det var toppen att appen Öppet Gotland kom! Det är helt gratis för restauranger, caféer och andra besöksmål att lägga in information om företaget och öppettider där. Till min stora förvåning finns det företag som struntar i detta? Varför? När man är ute och åker och snabbt vill veta var man kan fika så kollar man i sin app – vilket café tror ni att man åker till då, det som tydligt visar att de håller öppet via appen, eller det som inte ens finns med på kartan i appen? Om det handlar om att köra en halvmil extra för att kolla, så väljer man så klart det café som valt att enkelt tillhandahållet information om detta. Om inte annat därför att det är ett sätt att man bryr sig om sina gäster.

Roma Kungsgård mitt i Visby Innerstad? Nä, sådan information är inte till mycket hjälp för en besökare…

Sen har vi då det här med kart-apparna. Ganska många har förstått att det är viktigt att vara rätt placerad på Googles kartor, men den nyare Apple-kartan släpar efter och precis som företagare tagit ansvar och gått in och styrt upp informationen på Google, så behöver detta göras också med Apple-kartan. Jag har skrivit information om hur man gör i ett tidigare blogginlägg.

Slutligen: hur står det till med gästfriheten vad gäller information på olika språk – åtminstone behöver väldigt många företag i besöksnäringen information på engelska. Kanske är det i år som vi äntligen kommer att få se fler webbsajter som förstår att välkomna också icke-svensktalande?

Driva företag på Gotland?

23 augusti, 2015/2 Kommentarer/i Företagande, Gotland /av Åsa

Åsa och Roine klara för avfärd till östra Gotland och en Beach Tour!

Tillhör du dem som just varit tvungen att lämna Gotland och återgå till ditt vanliga liv någon annanstans? Är du en av dem som känner hur längtan till Gotland river i ditt hjärta? Känner du efter-Gotland-depression någon vecka efter att du lämnat ön? Kanske tänker du ”en dag ska jag flytta till Gotland, för jag kommer inte att stå ut annars!” Precis så var det för mig. Jag, Roine, vår dotter Alice och katten Silver flyttade till Gotland hösten 2000. För min del handlade det om att återvända till den ö där jag bott när jag var 6–18 år.

Första stoppet var i Katthammarsvik. Kallt i vattnet, så det blev inte så mycket badat.

Uppenbarligen har det fallit väl ut, eftersom vi fortfarande är kvar här, men det är inte så att allt har varit enkelt. Antagligen är det mycket lättare att flytta hit om båda två har jobb här – i vårt fall fick Roine jobb på Donnergymnasiet i Slite för att starta upp Mediaprogrammet där, medan jag satsade på att få igång vårt företag. Från 2006 har vi båda jobbat heltid med företaget. Det är inget som går av sig själv, vi har behövt pröva oss fram och även om vi varit verksamma här i snart 15 år, går det inte att slå sig till ro och tro att allt rullar på av sig självt. Det gör det inte.

I Sandviken var det varmt i vattnet och många glada, nöjda barn och vuxna. Här badade vi så klart!

Att vara företagare på en plats som Gotland skiljer sig en del mot att ha företag i en större stad. Det här att man ska nischa sig och bli specialist är inte lika självklart på en ö – det fungerar för en del, men andelen mångsysslare är nog högre här än i exempelvis Stockholm. Man kan behöva kunna lite av varje helt enkelt. Om inte annat därför att konjunkturen kan svänga lite annorlunda på Gotland och jobbar man framför allt mot den lokala marknaden är man extra sårbar. Alltså kan det för en del också vara en god idé att ha kunder både på och utanför Gotland.

Varför har jag glömt bort att Grynge är en sådan fantastiskt härlig plats? Här badade vi, skönt att det blev lagom djupt på en gång.

Varför har jag glömt bort att Grynge är en sådan fantastiskt härlig plats? Här badade vi och det var skönt att det blev lagom djupt på en gång.

Men är det då så där härligt och superunderbart att ha företag på Gotland som man längtansfullt tänker innan man flyttat hit? Ja, det är nog faktiskt det, fast ibland kan man glömma bort det, så man får nypa sig i armen och påminna sig om att det faktiskt bara är 150 meter till havet, vi kan när det passar ta en paus och åka på utflykt, året runt finns konst, musik, teater och film att ta del av, och vi har året runt tillgång till Visby.

Det är lång väg ner till Sjaustru, men när man väl kommit fram är man vid ännu en härlig strand. Sista stället vi badade på denna dag.

En gång om året ruskas Gotland om när turisterna strömmar till och jag tror att det fungerar som en vitamininjektion. Vi kanske inte alltid i stunden uppskattar att det plötsligt uppstår köer eller att det blir trångt på parkeringen, men just detta att många företag får anstränga sig lite extra under de intensivaste sommarveckorna, spiller nog av sig på fler verksamheter så att vi alla måste skärpa till oss. Det är en bra grej!

Jag gillar verkligen de öppna, flacka strandlandskapen som här vid Ardre.

Samtidigt är det viktigt att då och då hämta syre utanför Gotland. Nya intryck, ny kunskap och nya idéer. Idag är det lätt att förflytta sig till och från Gotland, plus att vi ju använder sociala medier för att upprätthålla kontakter med personer både på och utanför Gotland.

Nygjord ”trojaborg” på Ardre strand.

Vi har haft varierande somrar sedan vi flyttade hit. Alltifrån att det varit supermycket att göra, till att vi en sommar faktiskt var behagligt lediga i åtta veckor. Vi anpassar ledigheten efter kundernas behov – somliga saker kan bara utföras på sommaren… I år har vi jobbat lite till och från, vilket passat bra då vädret också varit till och från.

Nu började det bli svalt och alla badkläder var våta, så vi badade aldrig här vid Andre strand.

Vi tänkte att vi skulle börja jobba mer ordentligt i augusti, men den sjunde augusti tog vi spontansemester igen och gjorde en Beach Tour till östra Gotland. Vi besökte stränderna i Katthammarsvik, Sandviken, Grynge, Sjaustru, Andre och Ljugarn. Vi badade på tre av dessa ställen. Det är en sådan dag som jag känner mig oändligt lycklig lottad över att jag valt att driva vårt egna företag och att göra det just på Gotland.

Vi avslutade dagen vid strandcaféet i Ljugarn och gick en sväng ner till stranden innan vi åkte hem på kvällen. Vilken härlig dag det var!

PS. Mitt i pysslet med det här blogginlägget tog vi en sväng till badplatsen i Kappelshamn och doppade oss. Bara en sån sak!

Det är ännu sommar på Gotland så klart!

Coachade och klara av dessa underbara…

12 juni, 2015/1 Kommentar/i Affärsutveckling, Företagande, Inspiration, Personlig coach /av Åsa

Det hände sig i vintras att Monica Johansson och Ellinor Dahl från Almi var ute på lite företagsturné på norra Gotland och så fick de för sig att besöka oss. De skulle bara äta lunch först. Oj!

Vi var alltså helt oförberedda och hade ingen som helst idé om vad vi skulle prata om. Men samtidigt hade vi ju en massa funderingar om vårt företag – ärligt talat tyckte vi att det var ganska motigt just då, så när väl dessa två damer var placerade i kökssoffan hos oss så var det inte precis tyst. Vad skulle vi göra sen? Vi bestämde att vi skulle åka in på ett möte hos dem och på det mötet bestämma hur vi skulle gå vidare. Almi har ju olika kurser, mentorsprogram och andra typer av stöd till företag.

Efter sista coachtillfället passade vi på att ha lite After Work med våra Almi-coacher. Här sitter Roine och Monica.

Vi åkte in på det där första mötet och tyckte att det var hur kul som helst att få prata med Monica och Ellinor igen. Herregud, vi är bara två på vårt företag och oavsett hur mycket vi pratat med varandra, kan det behövas några utomstående för att vi ska bli tvungna att tänka igenom saker ett varv till. Men hur skulle vi gå vidare? Det var ju det där med kurs och mentor och sånt… Inget av detta kändes som något för oss. ”Kan vi inte bara få fortsätta att prata med er?” sa vi. Och det kunde vi! Hurra!

Så därpå följde ett antal möten då vi coachats av Monica och Ellinor – vilket välkommet syretillskott det har varit! Vi kan inte exakt på pricken säga att ”de sa så och då gjorde vi så här” utan det har mer handlat om att vi har varit tvungna att formulera oss på nya sätt, att vi har fått spegla det vi håller på med i två andra personers ögon och att det helt enkelt kommit ut en massa bra energi från de här mötena. Sammantaget har det gjort att vi tänkt mer på olika saker angående vårt företag och sträckt ut våra antenner lite mer än vanligt.

Efter sista coachtillfället passade vi på att ha lite After Work med våra Almi-coacher. Här sitter Åsa och Elinor.

Vilken bra grej detta har varit för oss! Det är lite som att vi fick en röd tråd att hålla oss i för att komma vidare – även om vi möjligen varit lite bångstyriga också, men det var helt okej!

Monica Johansson och Ellinor Dahl – vilka toppenbra coacher ni har varit. Precis vad vi behövde. Den här våren blev så mycket lättare när vi upptäckte att ni fanns där för oss.

Tusen tack och många kramar!
Åsa & Roine